Namnledslexikon:P

Info – A – B – D – E – F – G – H – IJ – K – L – M – N – O – P – R – S – T – U – VYZ – Å – Ä – Ö

Padd-

i Katspaddan bäck Pu(?) samt i Paddbacken Mu, Paddgrund Ko, Paddklev So, Paddmaren Vö, Paddviken Ho, Paddören Iö La. Till djurordet padda. (LEX)

PADE

(pada) i Pada gård Kh, Finnpada by Iå och ett tiotal österbottn. namn som Padan gårdsgrupp Kh, infjärd Öj La, Hamnskärs padan infj. Öj La, udde La, Tolvmansgrundspadan vik La samt Pada backen Tj, Pada grunden Öj. Till dial. pade 'infjärd' el.d. (LEX)

-pade

Några namn på -pade syftar på infjärdar eller vikar i norra Österbotten, t.ex. Hamnskärs padan i Öja och Tolvmangrunds padan i Larsmo. De är bildade till ett för övrigt okänt pade för någotslags vattenområde. (SKG:161)

-paikka

i Paikan omr. Je, Gräspaikan holme Ku, Hallonpaikka äng Vö, Pråmpaikan strand St. Till fi. lånord paikka 'plats'. (LEX)

Paim-

i Paimgärdan Sm, Paimängen Vb, Paimaliden Lf. Kanske till fi. ortn. inneh. fi. paimen 'herde' el.d. (LEX)

Paj-

i Pajback(a) Pa Sj, Pajdalen Br, Pajhagen Sj, Pajtegarna Pa, Pajängen He. Kanske till fi. lånord paju 'sälg'. Jfr Paju-. (LEX)

Paja-

(paja-) i Pajabacken Pa, Pajabergen Ki. Kanske till fi. lånord paja 'smedja'. (LEX)

Pajs-

i Pajsbacka/-en Si Ma, Pajskärret Ma. Oförklarade. (LEX)

Paju-

(pajɷ-) i Pajuhagen, -åkern Sj, Pajuklubben Kb, Pajuäng Kb. Jfr Paj-. (LEX)

Pako-

(pakɷ-) i Pakostenen Lt, Pakostrand och Pakovägen St. Till fi. ortn. inneh. fi. pako 'flykt'. (LEX)

Pala-

(pala-) i Palakärr Te, Palaskogen, -ängen Lf och Palane odl. Mu, Palne odl. Ma. Liksom t.ex. Paloberg(en) Po Ky, Palobäcken Je, Palohagen Kb, Palokärr Te, Palosjön Pe till lånade fi. ortn. på Palo-, Palanut- el.d., syftande på brand. (LEX)

Palestina

som namn på beb. i He, K:stad. (LEX)

PALL

i ett femtiotal namn, de flesta på grund i ÅL skg., t.ex. Pallarna Ec, Uggelpall och Notpallen Kö, Själpallen Bo Ho, Ståtpallarna Bö, Bisapallen Bo St samt bl.a. Bråtapall råröse Iå, Flågnätepallen sten Na, Kopallen udde Sa, Kuckupallen berg Hi. Till sb. pall(e) (möbel), mer el. mindre bildligt, som Mjölkarpallen grynna Ho. (LEX)

-pall

Namnen på -pall är omkring 40 och finns främst i den öståländska skärgården (Kökar, Brändö); från Nyland och Österbotten saknas belägg. Namnen har genomgående bestämd form, vanligen på -pall(e)n, i Houtskär ibland på -pallan. Exempel på namntypen är Koskärs pallen i Eckerö, Svartespallen och Jorpes Mattes pallen i Kökar, Gåsörspallen och Ståtpallarna i Brändö, Mjölkarpallen och Själpallen i Houtskär.

I namnen ingår det vanliga dialektordet pall(e) för 'låg stol utan ryggstöd', mer eller mindre bildligt använt om 'grund; avsats, upphöjning på havsbotten'. Många av "pallarna" är kända som gamla skötplatser, och beteckningen har antagligen genomgående från början avsett undervattensgrund. (SKG:84)

Palm-

i bl.a. Palmbacken Sj, Palmbäcken Je, Palmgård Sj, Palmpotten Db, Palmängen Sj He. Oförklarade. (LEX)

Palt-

i grundnamn Palten Sn, Paltarna Kn, Örpalten Le samt i Paltbacka beb. Ky, Paltbacken och Palthamn Pa, Paltkobbarna Bö, Paltudden Iö. Oförklarade. (LEX)

Paltrockarna

grund Tk. Till ä. paltrock (klädesplagg). (LEX)

Pambar-

(pamm-) i Pambaren odl. Vö, Pambaliden Sb. Oförklarade. (LEX)

Pamp(ar)-

i Pamparudden, -viken Ky, jte Pampskatan Ky(?). Oförklarade. (LEX)

Pann-

i Pannan urgröpn. i berg Sa samt Pannkilen Bö, Pannklobben Vå, Pannpotten Iå, Pannstenen grund Ma. Till sb. panna, syftande på formlikhet? (LEX)

Pannhatten

skär Ko. Förliknat vid locket på brännvinspanna. (LEX)

Pannkak-

i Pannkakan (-kakun) kulle Ky, grund Si, odl. Nä samt i Pannkakugärdan Ko, Pannkakuberget Iå, Pannkakugärdan Ko, Pannkakuberget Iå, Pannkakukärr och -ängen En. Till sb. pannkaka (formlikhet?). (LEX)

Pansar-

i Pansarbacken Tj, Pansarberget Je, Pansarholmen Vö Kh. Oförklarade. Jfr Pantsarnäs. (LEX)

Pant-

i odl.namn Pantan Iå, Panten Po Db samt i Pantberget, -backen, -ängen Te, Pantgärdan Kn, Panthagen Br, Pantholm Na, Pantkullen, -kärr Po, Pantstenen Ma, Pantåkern Te Bo. Till sb. pant, syftande på låneavtal el.d.(LEX)

Pantsarnäs

by Ge. Jfr Pansar-. (LEX)

Pappas-

i bl.a. Pappasbrinken Tj, Pappasharun En, Pappaskyan Es, Pappaskullen Iå, Pappaspotten Lt. Till sb. pappa som personbet. (LEX)

Par-

(pa:r-) i Sandskärs paret två remmare Br samt bl.a. Pargrindarna Pa, Pargrunden/-et Sa Iö En Iå Ky Sm, Parharuna En, Parholmarna Na Sn, Parhällarna Fö Pä, Parladorna Te Po Ka Iå, Parörarna Ko och Parprickgrynnan Sn. Till sb. par i namn på parvis förek. orter. (LEX)

Paradis-

i Paradiset som namn på beb. Sa Sn, grund Ho, berg Pa, vik Ki Iå, odl. Vf Hi Te Sj nÖB samt i bl.a. Paradisbacken Kb Pu He Mö, Paradisberget Kar, Paradisholmen Py, Paradislindan Nv, Paradispotten Kb Re. (LEX)

Parcellen

som odl.namn i Fi Ha Le Pu Sv samt (-et) Sn Ka Sb Nä. Till sb. parcell. (LEX)

Paraply-

i Paraplyn grund Sn Iå samt Paraplygrundet Iö, Paraplyören Ho. Till sb. paraply, syftande på enstaka yvigt träd? (LEX)

PARK

i ett hundratal namn på parker NL ÖB, skogar ÖB, odl. Ki Kn bl.a. Brunnsparken Pe, Strandparken Ka, samt t.ex. de allm. Parkberget och Parkvägen. (LEX)

Pask-

i Pasken äng Nb samt Paskholm Ho, Paskuholmen Je, Paskapotten och Paskaviken Bo, Paskån Kb. Till fi. paska 'skit'. (LEX)

PASS

i Passen beb. Pu, skogsnamn Harapasset Sj, Källpasset Si samt t.ex. Passbacka Tj, Passholmen och Passmossen Ee. Till sb. pass (jaktplats)? (LEX)

Pastor-

i Pastorn äppelträd Ka, Pastor(i)s beb. He Sv samt Pastorsbacken Si, Pastors davan och Pastors löten Kr. Till yrkesbet. pastor. (LEX)

Pat(o)-

(pato) i Nedre pato Kb, Gubbas patun Öj, Patoviken Sj, Patuna Pä samt Pathålet (pa:t-) bäcksmynning Kn. Till fi. pato 'damm' eller därtill bildat fi. ortn. (LEX)

Patron-

(patrɷ:n-) i beb.namn Patrons Ky Lt St, Patronas Pä Nä samt Patrongrundet Ko, Patronsudden Ky. De flesta till personbet. patron. (LEX)

PATT

i ett femtiotal namn på vattensamlingar, odl. el.d., de flesta i öÅL, t.ex. Marsö patten Fö, Flypatten Bö, Tvilax patten Iö, Josepaspattan Kh, samt i bl.a. Pattgrundet Fö Bö En, Pattskär Vå Fö Iö Ko En, Pattudden Vå En Bo Pä. Jfr Pattungarna Kn och Pattonskär Kö Ko. Till dial. patt(a) 'vattensamling, hällkar' (FO). (LEX)

-patt

Namnen på -patt är vanligare än namnen på -puss. Deras antal uppgår till ett sextiotal namn i hela området, och ca hälften av dem finns på östra Åland. Exempel är Tvivlax patten i Iniö, Furholms patten i Vårdö och Ladpatten i Brändö.

På Åland överväger bestämd form -patten, i Nyland dominerar det osammansatta Patten. Ordet ingår i ortnamn, men används inte mera som terrängbetecknande appellativ. Det är på Åland belagt i betydelsen ?vattensamling?, ?litet träsk?, ?liten däld?. (TER:208)

PATTRA

i några grundnamn Rönnskärs pattrorna Pa, Pattrorna Hi, Klovskärs pattret En samt i Pattermar vik Ho. Till dial. pattra 'grundklack' (FO). (LEX)

-pattra

En speciell namntyp representerar några namn på -pattra, Salskärs pattrorna i Nagu, Rönnskärspattrorna i Pargas, Pattrorna i Hitis och Klovskärspattret i Ekenäs. I Houtskär finns dessutom namnet Pattermar som betecknar en f.d. grund vik med bergknallar i. Namnen innehåller det i Åboland belagda dialektordet pattra för 'gytter av grund' el.d. (FO). (SKG:84)

-pe

i lånade fi. namn på -pää, t.ex. Surpe Ho, Ylspe Vö. Till fi. -pää 'huvud; ända'. Se -pää. (LEX)

Pedar-/er-

(pedar-) i beb.namn Pedars Ho Ko Br Vö, Peders (pe:d-) Ky samt i bl.a. Pedarängen Br, Pedarsbäcken Si, Pedaskärr He, Pedarsändan bydel Bo och Peders grinden Ki, Pederskobb (pæ:d-) Fö. Till mansn. Peder el. ngt av beb.namnen. (LEX)

Pej(-)

i beb.namn Pej Ky Es, Peja(n)s Db He samt Pejforsen He, Pejåkern Es, Pejas Framskogen He. Till mansn. Pej(en) el.d., jfr Åke Granlund FMS 19 s. 36. (LEX)

Peka(r)-

(pika-) i Pekamossen Ee, Peka(r)viken Sb, Peka(n)rumlet Nb. Till vb peka 'peta, påta' (FO)? (LEX)

Pell-

i tiotals namn som Pellback(en) Na Si St, Pellgärdan Fi Na Pa Pä La, Pellhamnen Vå, Pellkläpp Kö, Pelludden Si, Pellängen Ki Kh. Troligen till personn. eller beb.namn. (LEX)

Pell(as-)

o.d. i beb.namn Pell Es, Pella Kö Hi Ka, Pellas allm. ÅL Ko möNL ÖB, Pellos Fö Ku Bö Gus Iö, Pellus Or Bj Kh samt i ett hundratal namn som Pella åkern Ka, Pellas backen Fi Lu Na Ki Nb Pu Lf, Pellas gärdan Ki Ee Pu Sv, Pellas viken Sn La, Pellos myran Bö, Pellusback, -grund Bj. Till kortf. Pelle av mansn. Pet(t)er. (LEX)

Pelle(-)

i grundnamn Pelle Kö Si samt i bl.a. Pelles gärda Jo, Pelles revet Vå, Pelles viken Kb. Jfr föreg. (LEX)

Pellfolk(s-)

i gårdsn. Pellfolk(s) Ho Sb Nä Kn samt Pellfolkhagen, -åkern Nä. Till folkbet. bildad till beb.namn. (LEX)

-pelto

i en mängd lånade fi. namn på -pelto, enstaka namn med sv. inslag som Bastupelto Po, Fatipelto Sj, Lågpelt Vö, Rasupeldon Ka-Lo samt i bl.a. Peltoberget Öj, Peltovägen och Pellonpers He. Till fi. pelto 'åker'. (LEX)

Penn-

i namn som Pennforsen Sm, Penngrund(et) Ko Na, Pennäs Ko, Pennviken Pe, Pennäng Sn. Oförklarade; = Peng-? (LEX)

Pe(nni)ng(s)-

i Pengen vik Hi, Kajas pengen vik Ho samt i Pengbrantarna Hi, Penggärdan Te, Pengstenen Si, jte Pengbörsen sten Vö, Pengpungen odl. Te samt Penningberget Pä, Penningsbäcken Db, Penningsgrund(et) Ko La, Penningklovet Na, Penningkulla Sn, Penningsnabben Kb, Penningstugan Es. Till sb. penning, peng, av växl. anledningar. (LEX)

Pe(nni)ngkistan

som namn på grund Hi Ke, sten Ko Si Bo. Till sb. penningkista. (LEX)

Pensar

Namnet Pensar förekommer som önamn och bynamn i både Nagu och Korpo i Åbo skärgård. Bredvid Pensar i Korpo, som också kallas Lillpensar, har vi dessutom önamnet Pensor eller Storpensor i Houtskär. Andra namn med samma förled är bl.a. skärnamnet Penlot i Houtskär och bynamnet Pensalo i Finby. Namntypen kan sägas vara vanlig bland de centrala finska lånenamnen i Åboland.

Det gamla uttalet av Pensar-namnen är på alla håll pe:nsor, med lång vokal liksom i Penlot. Den formen kan direkt härledas från ett ursprungligt Pärn-, där vokalen regelrätt har förlängts före rn och utvecklats som i Tenskär av Tärnskär. I yngre dialekt har vokalen sedan lika regelrätt förkortats före ns, till penssar, penssalo osv.

Pärnä är det gamla finska ordet för trädslaget 'lind', som finns bevarat i estniskan. Det är också känt från många andra ortnamn i södra Finland, som den viktiga råpunkten Pärnänkanto mellan Masku, Reso och Rusko socknar vid Åbo. (SKG:54)

Pent-

(pent-)i Pentby(n) Po, Pentfall odl. Ky, Pentängen Po Ka Es, Pentörarna Bj Re. Oförklarade. (LEX)

Peppar-

(peppar-) i Pepparn holme Jo, Pepparskär Le Fö samt (pipar-) i Pepparbottnet vik Si, Pepparudden Br och (pepar-) Pepparträsket Mu, Pepparåkern Kv, jte Pepparkakan odl. Öj, grund Sv. Till sb. peppar (krydda), av växl. anledn. (LEX)

Perk-

i odl.namn Pärkjan Na, Pärkon Ka, Perkiö/io NL, Perkjo(n) ÖB och Pärkmossen Ka samt lånenamn som Nipert Es. Till fi. perkiö 'nyröjning'. (LEX)

Per(s-)

(pä:r(s)-)i beb.namn Pers Ec Ha Sa Ka Iå He, Peras Nä, Persa Pe, Persos Bö, Persus Kh samt i t.ex. Perkulla Sa, Perslätt Lu, Persby Sa Sn, Persgärdan Fi, Persholm Iö Na Iå St, Perskil Ho Iå, Persäng(arna) Sa Nä och Peras gärdan Na och talrika sms. beb.namn som Per-Ers Ge, Per-Hinders Nb, Per-Matts Jo, Per-Ols Ec Bj. Till mansn. Per el. ngt beb.namn. (LEX)

Persing-

(pä:rsing) i Persingholm Fö. Oförklarat. (LEX)

-perä

se PÄRA (LEX)

Pet-

(pe:t-) i tiotals namn som Petbacken Sn Ky Mö Lt, Petböle omr. Na, Petbrant Kö, Petbäcken He Vö, Petgrund Bj, Petholm Lu, Petkobben Na, Petmossen Le Mö Or, Petskatan Mm, Petängen Na Bo Pä Li Bj, Petör(en) Vå Bö La. Till kortf. av personnamn? (LEX)

-peta

i några viknamn Petan, Fårskata petan (pæiton) Hi, Krokskärs pete (pete) Na samt Själapetan (-pitɷn) grund En. Jfr -pöta. (LEX)

Pet(ar(s)/as-)

(pe:t-) i beb.namn He Vö Mu Nb, Peta(s) (peta-) Sj Es, Petars Sa, Petas möNL nÖB samt i t.ex. Petarmyra Ec, Petarträsk, -ängen Iå, Petasbacken Bo Tj, Petaskyan Sj, Petasskogen Si Tj. Till personnamn el. ngt av beb.namnen. (LEX)

Peters-

(pe:tærs-) i Petersbacka Ki, Petersgrund Ko, Peterspotten Hi, Petersslätten St. Till mansn. Peter. (LEX)

Petersburg

o.d. i Peterborg odl. St, Petersburg berg Ka, Pettersborg berg En, kulle Ky, beb. Nä. Till ortn. Petersburg. (LEX)

Pett(e)-

i Pett gård Es samt Pettböle Fi Br Öv, Pettdalen Kar, Pettmossen Le, Pettviken Jo och Pettebyn (pæti-) Pa, Petteskär Lu. Till personn.? (LEX)

Petter(a)s(-)

i beb.namn Petters Ha Fi Sa Fö St, Petteras Sb Nä Be Sv Kv, Pitters La samt i bl.a. Pettersbacken Fi Ki Ky, Pettersgärdan Fö Ki Bo St Öj, Pettersskogen Ha Le och Pitters gärdan Mu. Till mansn. Petter el. beb.namn. (LEX)

Pig-

(pi:g-) i Pigby Si, Pigbäcken Iå, Pigforsen Nb, Piggrynnan Be, Pigkärret Hi Vf samt Pigblötan notvarp Bo, Pigfriden beb. Db, Piggrenen odl. En och Pigstjälpan Si. De flesta till sb. piga av olika anledn. (LEX)

Pigvilan

som namn på grund Hi Df. (LEX)

Pigg(o)-

i Piggen sten La, udde Pu, Saltpiggen sten Öj La, Hungropiggen udde La samt Piggrynnan Be, Piggskär Hi, Piggostenen Sb Kh Re Nb La. Till sb. pigg el. adj. piggog. (LEX)

Pik-

(pi:k-) i Kummelpiken skär Le, Piken äng Ky, notvarp Mu, Holmskatapiken Pe samt i Pikbådan Vasa, Pikforsen Nb, Pikgrund Kv, Pikkärr(et) Lo, Pikskär Ko. Oförklarade. (LEX)

Pil(en)s(-)

som beb.namn Pil Kn Nä, Pilsa Pe, Pilens Es Kb samt Pilensbrunnen Kb, Pilens kyan Es. Till soldatn. el. beb.namn. (LEX)

Pilk(ar)-

i ngt tiotal namn i ÖB, t.ex. Pilkbacken, -kärret Je, Pilkbäcken, -mossen Pä, Pilkbacken Tj Nb Pu, Pilkaberget Kb, Pilkakärret Pu samt Pilkarn backe/bäck Ee, Pilkaris beb. Ma. Oförklarade. (LEX)

Pill-

i Pillberg Pa, Pillfjärden So, Pillhällen Su, Pillören Kr. Oförklarade. (LEX)

Pillar/-er-

i Pillarn/Pillarviken Hi, Pillarögat kärr Po samt Pillerbäcken, -ängen Lt, Pillersudden Pu. Oförklarade. (LEX)

Pilt-

i Piltarna grund Vö, Jungfrupilten grund Fb och Piltbacken Je, Piltbäcken Pö, Piltböle odl. Sj, Piltören Sv samt Piltens grunnan Fö, Piltus stenarna Re. Oförklarade. (LEX)

Piltas/om(-)

i beb.namn Piltas Bo, Piltom Mö, jfr Mickelspiltom Li samt Piltombacken Mö. Till personbin. Pilt (Granlund SNF 44 s.406-). (LEX)

Pilungs-

(pilɷngs-) i Pilungsgräven Pu, Pilungspotten J:stad. Till sb. pelung 'grodyngel' (FO). (LEX)

-pinan

(-pi:non) i Pinan odl. Df, sund En, Båtsmanspinan grund Pa, Kopinan hage Ec Ha Sa, odl. Py, Käringpinan sund Hi En, Morgonpinorna grund Es, Oxpinan odl. Ha Sa, Pungpinan vik Df, backe Ky, odl. Sj Bo, Styrmanspinan sund En samt Pinaborg odl. Te. Till sb. pina 'plåga' av olika anledn. (LEX)

Pinkas(-)

i Pinkas beb. Pä, skog Mu samt i Pinkas lindorna, -vekan Mu. Oförklarade. (LEX)

Pinn-

i Pinnen berg Pa, udde Hi och Pinnberget Ki, Pinnklobbarna Hi, Pinnudden Na, jte uddnamn Korvpinnen Df, Tullpinnen Sn samt Pinngrynnan Be (där man sade sig ha näten när det blåste för mycket). F.ö. oförklarade. (LEX)

Pino-

(pinɷ-) i något tiotal namn i ÖB, t.ex. Pinobacken Kb La Bj, Pinogärdan Kb Nv Or, Pinohagen, -kärret, -lindan Kb, Pinoholmen Ee, Pinoängen Mu. Kanske till fi. lånord pino 'vedrad'. (LEX)

Pip-

(pi:p-) i Pipgrundet Na La, Piphagen Or, Pipkärr(et) Iå Sj, Pipmalm(en) Sj, Pipmaren Fö. Oförklarade. (LEX)

Pipar-

(pi:par-) i Pipar beb. Nä, Piparn torp/odl. Es och ett par tiotal namn som Piparback(a) Es, Pipargrundet Hi La, Piparkärr(et) Sn Bo, Piparnäs Po, Piparsidan Pö, Piparskatan, -udden Br, Piparören Iå och Piparsgärd Mu. Till sb. pipare (flöjtist el. fågel)? (LEX)

Piper(-)

(pi:pær) i Piper äng Jo, jte Pipers rå, Piperska sjön, och Pipern odl. St, jte Piperberget och Piperin silta Py. Till släktn. Piper. (LEX)

Piru-

(pirɷ-) i bl.a. Pirubacka/-en Sj Es, Piruberget Pa Es, Pirugrottan, -tåget, -åkern Bo, Piruån Es. Till fi. lånord piru 'djävulen'. (LEX)

Piss-

i bl.a. Pissbådan K:stad, Pissgadden Öj, Pisspotten Si Kh Kb. Till sb. piss 'urin'. (LEX)

Pissan-/ar-

i Pissan bäck Df, grund Sb och bl.a. Pissangrund, -hålet Re, Pissanstenen Kö Or, Pissanudden En samt Pissarbacken He Nä, Pissarberget Ko. Till vb pissa 'rinna' eller 'urinera'. (LEX)

Pisses-

(vanl. pisis-) i Pissesbacken Bo, Pissesberget Ky Si, Pissesbrink Na Pa, Pisseshålet, -sundet, -udden Rim, Pissesklinten Ho, Pissespotten, -stenen Si. Till vb pissa 'rinna; urinera'. (LEX)

Pistol-

(pistɷ:l-) i Pistolen odl. Pu, Pistolas sten Kn, Pistolsberget, -viken Iå, Pistolslandet Kh, Pistols sidan Mm. Till sb. pistol (formlikhet) eller soldatnamn Pistol. (LEX)

Pit-

(pi:t-) i Pitbacken Nä, Pitnäs Kr och Pitslangen grund Fö. Oförklarade. (LEX)

Pjuck(o)-

se Pjuk-. (LEX)

-pjugg

i grundnamn Pjuggen Re, Gröthamn pjuggen Bj, jte Pjuggostenen Kv. Till dial. pjugg 'toppig sten' (FO). (LEX)

Pjuk-

(pju:k-) i Pjuket odl. Kb, Pjukan sten Or, Pjuken grund Be Mm Mu, Skata pjuken udde Tj och Pjukdal(en) Jo Ki, Pjukholms- Hi, Pjuknäs Fö, Pjukstenen Pä Li, Pjuksved Su, Pjukören Öj, jte Pjucko stenen Ku Bö Lö Bo Mö Dr Kb Tj. Till adj. pjuk(og) 'spetsig'. (LEX)

Pjält(an)-

i Pjälttåget Pä, Pjältantegen Te. Oförklarade. (LEX)

Pjärv-

i Pjärvviken Ec, Pjärvstensgrundet Ge. Till sb. pjärv(sten) (lek med runda stenar). (LEX)

PLAN

(pla:n) i ett antal nyare namn som Barkplanen Kr, Exer(ci)splanen Ec Ha, Källplanen Jo, Sandplanen och Sportplanen allm., Vedaplanen Pä. Till sb. plan 'öppen plats'. (LEX)

Plank-

i Plankan odl. Vö samt Plankgrundet Ky, Plankgrynnan Bj Re, Plankgärdan Pä, Plankkärr(et) Kb Kv, Plankliden Kn. Till sb. planka, av växl. anledn. (LEX)

Plant-

i Plantbacken Na, Plantgärdan Na Pa, Plantkullen Pa, Plantstenen Pä. Till sb. planta för (kålrots)planta. (LEX)

PLATS

(vanl. plass) i ett antal namn som Platsen allm., Bilanplatsen Te, Framhållsplatsen Df, Jägplatsen Sa Le, Last(an)platsen Vf Te, Mjölkarplatsen Su Lu Na, Varvsplatsen Fi Fb Te, Vedplatsen Ec Fi Vf samt t.ex. Platsgärdan Pu, Platsskatan Mm Kh, Platsudden Mu. Till sb. plats för olika arbetsplatser. (LEX)

Platt-

i Plattberg Pa, Plattlandet odl. Te, Plattskär Df, Plattstenen/-arna Pä Te. Till adj. platt. (LEX)

PLATTRA

i Plattran sank åker Tj, Hundplattran grund Hi, Äggharu plattran grund En, Nissamossplattran sank äng Tj samt i Platterbron (över sankmark) Tj, Plattergrynnorna Na, Plattermossen Tj och Plattertall (med flat krona) Su. Alla de förstn. besläktade med adj. plattrog 'gyttjig' (se P. Slotte FMS 31 s. 37-). Se även PLÄTTRA. Jfr fly(a). (LEX)

PLETA

(plitɷn) som namn på ett tiotal grund Po Ka En Sn Iå Db samt i Klappanplitun En, Marsjöplitun Iå och Plituudden Te En. Till dial. pleta 'grund' (FO). Jfr FLETA, FLYTTJA. (LEX)

Plevna

(ple:v- el. pleɷ-) som namn på byggnad Po Ka Es Sj Si, grund En, vägbacke Py, odl. Kr Pu Kv. Till ry. ortn. Plevna. (LEX)

Pligg-

i Pliggan odl. Pe, Pliggkärret Bo. Oförklarade. (LEX)

Plock(a)-

i Plocksveden Tj, Plockalandet odl. Lt. Till vb plocka ? (LEX)

Plog-

(plɷ:g-) i Plogarna odl. Sa, Plogbacka/-en Sa Ma Pö, Plogskiftet Sa. Till sb. plog el. vb ploga? (LEX)

PLOGLAND

i ett tiotal odl.namn Ploglandet Sa Su Vå Fö Ki Vf Kf Nv och Ploga landet Mu samt i Ploglandstegen/-arna Ec Su, Ploglandsviken Su till sb. plogland 'upplöjd mark'. (LEX)

-plogland

12 namn. Ploglandet betecknar åkrar på Åland (9 Ploglandet, plo:glande, åker i Domarböle, Sund) och i Åboland (3 Ploglandet plåugla:nde, åker i Östermark, Kimito). App. plogland är belagt i andra områden än ortnamnen, dvs. i Oravais och i Kyrkslätt, med förklaringen "den del av åkern, som är plöjd" (FOreg.).

Ploglandet är en modern efterföljare till Gräftlandet på Åland och Kåklandet i Åboland. Namnen kan dateras till den tid då järnplogarna kom i allmänt bruk, dvs. mot slutet av 1880-talet (se R.Ahlbäck 1983:321).

Två nordösterbottniska namn, Plogalandet, åker i Pensala, Munsala, och Ploganlandet, åker i Nedervetil, uppträder som varianter till Ploglandet. I Plogalandet ingår en participbildning, dvs. "plogat=plöjt land". I Ploganlandet ingår i förleden en avledning på -an av vb ploga (se Ahlbäck 1980: 3 ff). Betydelsen av namnet torde vara den samma som i Ploglandet. (ÅÄH:172)

Plott(er)-

i Plottkärret Vf, Plottåkern Db samt Plottran odl. Kb Kr Tj, Plottret Nb Pu Kr, Kaskhusplottret sankmark Öj och Plotterhagen Kr, Plotterhålet odl. Öj Kr Je, Plottermossen Pl, Plotterören Pe och Plottro potten Kb. Till plotter/plottrog om sank mark. (LEX)

-plotter

Ordet -plotter ingår ett tiotal gånger i namn på sankmarker och fuktiga åkrar. Plottret och Kaskhusplottret är exempel på namntypen, som förekommer enbart i norra Österbotten. Namnen är bildade till plotter som i Kronoby är belagt i betydelsen ?sankt och svårframkomligt ställe?. Plotter (eller verbet plottra) påträffas oftare som bestämningsled i namn som Plotterhålet, Plottermyran. Plottropotten i Karleby innehåller adj. plottrog ?nedsuddad, smutsig?, ?hopgyttrad?. (TER:166)

-plugg

i namnet Älgkall pluggen uv-grund Re. (LEX)

PLUMPA

i två gölnamn Blomplumpan och Girsverkplumpan (-plompɷn) Bj samt i Plumpholmen (i mosse) Or, Plumpstenarna (Be) och Plumpstrandsvarpet Ky (plɷmp-). Till vb plumpa 'plumsa' el.d. (LEX)

PLUMS

(plɷmssin) i ett tiotal gölnamn Plumsen Vö Kv, Kvimohamnsplumsarna och Skepparhamnsplumsen Vö. Till dial. plums 'vattensamling' (FO). Jfr PLUNS. (LEX)

PLUNS

i ett par tiotal namn på gölar el.d. som Plunsen (plɷnssin) Mm Re Or, Emils plunsen Mm, Kuljplunsen Or, Skatasplunsen Mu eller (plonss-) Plunsarna Kv, Hällorsplunsen Be, Koskplunsen Kh, Blomplunsarna Bj, Lövskärsplunsen Mu. Till dial. pluns 'vattensamling' (FO). Jfr PLUMS. (LEX)

Plutt(a)-

i Plutten odl. Kn, Pluttstranden Ee, Pluttahagen Nä. Oförklarade. (LEX)

Plås-

i Plåsboda äng Na, Plåskärret Ka. Oförklarade. (LEX)

PLÅT

(plå:t) i tiotals namn på odl. och på holmar/grund, de flesta i öNL resp. Skghavet. Odl.namn är t.ex. Plåten Ka Bo Li, Alplåten teg Bö, Kyckelplåten Df, Kärrplåten Pä, Ormplåten Li, Grötplåten Li, och med dem sammanhörande Plåtkärr(et) Si Li Sv, Plåtåkern Db Bo. Namn på holmar eller grund är bl.a. Skadaplåtarna Kö, Skatuplåt Ho, Sälskinnsplåten Na och Djupplåten Hi, med anslutna Plåtholmen Ky Bo, Plåthällorna och Plåtkläppen Fö, Plåtgrundet Na Hi, Plåtgrynnorna Pa. Namnen är inte slutligt förklarade. (LEX)

-plåt

Enstaka mindre holmar och grund bär namn bildade med ett -plåt som förefaller att ha varit ett topografiskt grundord. Det är Plåt för en holme i Föglö, Skadaplåtarna för några grund i Kökar, Skataplåt för en halvö i Houtskär, Plåten med Plåt grundet i Nagu Karjais och Sälskinnsplåten för en holme i Nagu Pensar, Plåten för en halvö och Djupplåten för en holme i Hitis Rosala och Norrplåten för en udde i Hitis kby. Nära besläktade är antagligen Plåtgrunden för grund i Pargas och Plåtholmen för holmar i Kyrkslätt och Borgå. ? Namnen verkar inte klart samhöriga med någon av de kända betydelserna av ordet plåt. (SKG:61)

-plåt

Plåt ingår i 15 namn på mindre åkrar eller ängar, varav 10 finns i östra Nyland,t.ex. Ormplåten (årmplå:tn), åker i Andersby, Liljendal, Kärrplåten (tjärrplå:tn), åker i Gammelby, Pernå. I västra Nyland har Plåten belagts i Västanby, Karis, och uppgetts beteckna "bara tegar; där slogs hö åt korna".

I andra regioner påträffas enstaka belägg, t.ex. Aspplåten (aspplå:ten), åkerteg i Överö, Föglö (öÅL), Kyckelplåtarna (tjykelploå:tana), åker i Ytterkulla, Dragsfjärd (öÅB), samt Plåten (plå:tn), skogsmark i Överpurmo, Purmo (nÖB).

Plåt 'litet stycke, åkerlapp' har belagts i dialekter i norra Götaland, och den syftning på svedjande som det också har hänvisats till kan vara sekundär och abstraherad ur sammansättningar som fälleplåtar 'små svedjelandsstycken' och rågplåt 'litet svedjeland' (se Ljunggren 1921:153; Rietz; SAOB P 1296 f; OAU dial.reg.).

Till uppgifterna om namnen på -plåt hör att de betecknar skogsåkrar, sanka små platser. Grötplåten, Skogby, Strömfors, är namn på en "liten, fuktig åker; på våren blev där lergröt: vatten och lera, där vattnet inte kommer ut". Ett äldre belägg för Bisaplåten i Liljendal visar att namnet förr hade en efterled på -gärda, dvs. 1698 Bissagiärdan, utåker (LSA B 39 2/3). Det är därför tänkbart att plåt på sina håll är en synonym till gärda 'liten odling'. (ÅÄH 270)

Plåt-

Plåt ingår också som förled i namn på odlingar, t.ex. Plåtkärret, belagt i Solv, Sibbo, Liljendal, Plåtgärdan, Nagu, Hitis, Plåtlandet, Liljendal och Plåtåkern, Degerby, Borgå. Av uppteckningarna att döma förefaller det tänkbart att plåt också avsett dålig jordmån, jämförbart med skarp i odlingsnamn som Skarpåkern och Skarpan (se s. 297 f). (ÅÄH 271)

Plänt-

i enstaka namn som Pläntbacken och Pläntlandsudden Pa, Pläntbänken och Pläntbänkspotten Sn, Pläntstenen Mö. Till sb. plänta för (kålrots)planta. (LEX)

PLÄTT

i Plätten odl. Bo och ett tiotal odl.namn som Lillplätten Po, Soldatplätten Kn, Dalplätten Pd, Majas plätten Kh, Femplättarna Je, Starrplätten Ee. Till sb. plätt 'markstycke'. (LEX)

-plätt

Ett tiotal mindre åkrar och ängar bär namn på -plätt. Sju av namnen är belägg från Österbotten, t.ex. Soldatplättarna (såldatplettan), små odlingsskiften i Töjby, Korsnäs, Bergströms-Hannas plättarna (bärgströms hannas plätta), åkerlappar under Bergströms torp i kyrkbyn, Terjärv. Ett namn har belagts i östra Åboland, två i östra Nyland, t.ex. Plätten (plettn), liten åkerplätt i Storpellinge, Borgå.

I ägonamnen avser plätt 'litet jordstycke, täppa, åkerlapp' (FOreg.). Fsv. plætter 'lapp, fläck' har genom sv. dial. plata möjligen samband med ä. nsv. plåt 'fläck' (Hellquist 1948).

Namn på -plätt kan ha syftat på någonting plant: Sandflatan, åker i Kråkvik, Dragsfjärd, hette enligt en karta 1752 Sandplätten.

Plät(t)en (ple:te), åker i Mattkärr, Kimito, uppges vara platt; här förefaller ha skett en kontamination mellan platt och slät(t), som i dialekten har uttalats sle:t. (ÅÄH 270)

PLÄTTRA

i grundnamnen Gudungsplättrorna och Lillöplättrorna En. Jfr PLATTRA. (LEX)

-pohja

i tiotals lånade fi. namn på vikar el.d., främst i NL, t.ex. Pojo sn, Pojoviken och Lahdenpohja Po, Ammenpohja Po Sj, Apajapohja och Klovisteininpohja Py, Ylipohja odl. Ee samt Pohjanpelto Bo. Till fi. pohja 'botten; innersta del av vik'. (LEX)

Pojk-

i Pojken odl. Vö samt Pojkberget J:stad, Pojkgärdan Na, Pojkholmarna He, Pojkhällan Nb, Pojkträsket Pa, Pojkvarp Kö, Pojkviken Sv, Pojkåkern Si. Till sb. pojke, flera syftande på badplatser. (LEX)

Pojkar(na)s(-)

i gårdsn. Pojkarnas Re, Pojka(r)s Sv La samt i Pojkasback och Pojkarsbådan Pl, Pojkashagen Tj, Pojkasrian odl. Kr, Pojkarnas klacken Ky. Till plur. av sb. pojke el. ngt beb.namn. (LEX)

Pojsas

(pojssas) som namn på gård Bo, torp Pä. Till släktn. Poitz (Antell Pernå hist. I s.122). (LEX)

Polis-

i beb.namn Polisas Tj Nä, Polise(n)s Ha Su Ki Hi St Re Ma samt Polisgärdan Pä. Polisstenen Lt, Polisgrundet Mm. Till sb. polis. (LEX)

-polku

(vanl. -polckɷn) i ett tiotal vägnamn som Hanappapolku Na, Gångpolkun, Kopolkun och Brännträskpolkun Sj, Kyrkpolku Py. Till lånat fi. polku 'stig'. (LEX)

Poll-

i ängsnamn Pollan Kh, Pollarn Mu samt i Pollbacken Mö, Pollåkern Bo, Pollören Kn. Oförklarade. (LEX)

Pomp-

i Pompkärr(et) Bo Re, Pompakärr Re. Till växtordet pumpa, för 'näckros' eller 'kaveldun'? (LEX)

Poro-

(poro-) i Porogöls- och Poroholmen Py, Porohålet mosse Bo, odl. Lt, Porokällan Si, Porokärret Bo, Poromaren och Poromossen St, Porovarpet Py, Poroviken He. Till fi. låneordet poro 'sump, grums'. Jfr Påro-. (LEX)

Pors-

i Porsena äng Le och flera tiotal namn som Porsdövlan Vf, Porsgrundet En, Porskärr(et) Sa Jo Su Vå Ku En Bo, Porsmossen Ec Ha Sa Sn Iå Li, Porsnäs Sa, Porssjö(n) Po Ka, Porsön Br Db. Till växtordet pors. (LEX)

PORT

(pɷ:rt) i ett drygt hundratal namn på portar, grindar, farledspassager, odl. m.m., de flesta i NL, t.ex. Snusportarna väg Sa, Helvetets port(en) Ko Br Iå, Skarpas porten Na, Pargas port sund Pa, Onas port grund Bo, Furuporten Iå, Råporten Bo, Riporten Li, Lillåkersporten Lt, Tullporten Ma. Dessutom som förled i namn som Portbergen Na Kh, Porthagen Sa Na Df. Portkläppen Ko, Portnäset, -stenen, -udden Pa. Till sb. port, med egentlig eller metaforisk syftning, eller till ngt av namnen på -port. (LEX)

-port

Karaktären av jämförelsenamn har väl namnen på -port för förträngningar i en farled, Pargas port i Pargas, med Port näset och Port stenarna, och Onas port i Borgå skärgård. Namnet Portkläpparna nära Stackskär i Korpo Aspö företräder kanske samma namnidé. (SKG:220)

Port Arthur

som namn på beb. Sa Sj Bo St, vik Iö, odl. He. Till ortn. Port Arthur, rysk/japansk örlogshamn. (LEX)

Post- 1

(posst-) i beb.namn Posten Pö, Postens Su Vå, Postis Sj Kv, Postbonds Ha He samt i Postbacken Bo, Postberget, -bryggan Na, Posthagen Pe Pl Pö Sb, Postvägen Te Sn Iå He Ma Pö Mu, Postör Fö. Till sb. post syftande på postförning. (LEX)

Post- 2

(pɷ:st-) i Posta by Ha, Postholm Jo. Jfr Påsta och fi. puosta. (LEX)

Postbåt(s)-

i Postbåtsberget, -veckan Bö, Postbåtsgrynnan Vå. Till sb. postbåt. (LEX)

Potatis-

i odl.namn Potatislandet Vå En St samt (pɷtæ:ts-) Potätslandet Sj Bo Pä St, Potätsgärdan Bo Lt. Till växtordet potatis. (LEX)

-potatisland

Namnbeläggen för Potatislandet eller Potätslandet (pota:tis-, pote:tsla:nde) är bara fem: Gammelhamns potatislanden, Halstö, Snappertuna, Soldatens potatisland, Degerby, samt Potatislandet, Gislom, Pernå och Petjärv och Näsby, Strömfors.

Intressanta är två äldre skrivformer: 1813 Pottat Landet, äga i Muttom, Mörskom, 1845 Potatoesland, äga i Padva, Bromarv, som visar på variationen i benämningar på potatis. (ÅÄH 103)

POTT

i ett tusental namn på vattensamligar, odlingar m.m., de flesta i ÖB NL, t.ex. Igelpotten Ec, Kärrpotten Fi Vf NL ÖB, Svinpottarna Ki och de allm. Kattpotten, Mossapotten, Skånpotten i NL, Fräknespotten, Gyttjepotten och Starrpotten i ÖB. Dessutom i tiotals namn som Pottbacken Sj He Kb, Pottgärdan Bo På Nå, Potthamn Iö, Pottkärret Ka He Bo, Pottskär Kö, Pottudden En Iå Db, Pottåkern, -ängen NL. Till sb. pott 'vattensamling'. Jfr Pått-. (LEX)

-pott

Namnen på -pott är över 1 100 till antalet. I Österbotten uppgår antalet till ca 570, i Nyland till något över 500. På Åland omfattar gruppen endast ett tjugotal namn, i Åboland är de omkring 70. Endast ett fåtal namn ligger till grund för bebyggelsenamn, som t.ex. Pottis i Korsholm.

Bestämd form -potten dominerar i Nyland och överväger också på andra håll. Endast i mellersta och södra Österbotten har namnen ett hundratal gånger obestämd form -pott. Ca 11% av namnen är enledade beteckningar Potten, Pottarna. Pott uppträder vanligen med uttalet -pått, men i västra Nyland förekommer -pott. Ordet har i dialekterna vanligen använts för ?vattenpuss?, ?liten sjö?, ?träsk?. I Helsinge, Sibbo, Pyttis, Terjärv och Nedervetil har ordet även betydelsen ?vattensamling på väg?. I Malax används pott även om ?en fjärd i miniatyr?. Ett tiotal namn betecknar vikar, som t.ex. i Ekenäs, Ingå och Nagu. Namnen betecknar primärt vattensamlingar, men i Österbotten åsyftar en fjärdedel och i Nyland en femtedel av pott-namnen kärr. Därjämte betecknar numera något över 20% av de nyländska och österbottniska pott-namnen åkrar.

Appellativerna träskpott ?litet träsk?, gyttjepott ?liten dyig vattensamling? i Nedervetil och kärrpott ?liten sankmark, kärr? i Föglö, Kumlinge har också använts som ortnamn. Träskpotten i Pörtom och Nedervetil, samt Kärrpotten i Föglö och Finström är exempel på detta.

Ungefär en tredjedel av de nyländska och österbottniska namnen har en bestämningsled som anger läge. Hälften av dessa namn i Nyland är av typen Kärrpott(en), Mossapotten, Näsepotten, Träskespotten eller också innehåller de ord för byggnader som Ripotten (?potten nära rian?) och Kvärnpotten (?potten vid kvarnen?). Väderstrecksord är i pott-namnen överallt mycket sällsynta. I Österbotten består två tredjedelar av de lägesangivande bestämningslederna av ett ortnamn, som Björkkärrspottarna i Karleby, Lövnäspottarna i Larsmo.

Personnamn ingår ofta i namnen på -pott, både i Nyland och i Österbotten. Nästan lika frekventa är växtbeteckningar som t.ex. i Fräkenpotten i Pojo, Hjortronpotten i Ekenäs. Djurbeteckningar ingår oftare i namnen i Nyland (där husdjursbeteckningarna är vanligast) än i Österbotten. Namnen kan också återge olika slags topografiska särdrag. Pottarnas storlek åsyftas ett fyrtiotal gånger. Storpotten är belagt ett tjugotal gånger. Långpotten och Trindpotten är vanligare i Österbotten än på andra håll, men i allmänhet är de formangivande pott-namnen få till antalet. (TER:205)

Pottas

o.d., se Påttas. (LEX)

Prack-

i Prackberget Bö, Prackedet Ku, Prackgrund(et) Ko Hi En, Prackhamnen, -haruna Sn, Prackkläppen Ko, Prackskär(et) Ho Hi, Prackviken Vå Bö och kanske Prackisudden Na, Prackonskären Hi. Till fågelordet pracka. (LEX)

Prans

(pra:ns) gårdsnamn Ho. Oförklarat. (LEX)

Predikstol-

i tiotals Predikstolen som namn på berg(avsats), sten el.d. öÅL ÅB NL ÖB samt i Predikstolsberget Bo Mu, Predikstolsbranten Na, Predikstolsudden Ho, Predikstolsvarpet Ky. Till sb. predikstol, syftande på formlikhet. (LEX)

Preka-

(preka-) i Prekamossen Nä, Prekamyran Nä Pö. Oförklarade. (LEX)

PRICK

i bl.a. Svartkobb pricken So, Sextantpricken och Skarvkyrkpricken En, Fågelprickan Re samt Prickgrundet Ki, Prickhällen Ha. Till sb. prick för 'remmare vid farled'. (LEX)

Prins-

i beb.namn Prins(as) Öv Nä Pö samt Prinsbacken He Si Öv, Prinsgärdan Jo, Prinshagen Po, Prinskullen Ki, Prinsträsket Vb, Prinsåkern He och Prinsus potten Ki. Till sb. prins av olika anledn. (LEX)

Prinsessan

som grundnamn Bj Re. (LEX)

Pris-

(pri:s-) i grundnamn Prisen och Prisgrunden Hi. Goda fiskeplatser? (LEX)

Prost-

(prɷ:st-) i Prosten holme K:stad samt Prostbacka Fi, Prostberget Ko, Prostbådan Bj Re, Prostgrund(et) Ko Na, Prostkobban K:stad, Prostskogen Tj Pu Vö, Prostvik by Na, Prostängen Pe, Prostön Kh. Till sb. prost. (LEX)

Prostas(-)

el.d. i beb.namn Prostas Mu, Prostenas Pö samt i Prostas bron Nv, Prostas gärdan, -hagen, -skogen, -udden Kr, Prostas ängen Kb och Prostes hagen Kb. Till sb. prost. (LEX)

Prott-

i Prottackan klyfta och Prottudd samt Prottis gård Ko. Troligen fi. ursprung (Fortelius 1972 s.78). (LEX)

Prupp-

(prɷpp-) i Pruppan grynna Re samt Pruppbacken, Pruppaback Vö och Prupphaga- Pe. Till sb. prupp el. vb pruppa 'fjärta'. (LEX)

Prutt-

i Pruttgrundet Fö, Pruttokärret Kb. Till prutt(a) 'fjärt(a)'. (LEX)

Pryckeln

(prykiln) holme En. Till dial. pryckel 'pryl; gosse' el.d. (FO). (LEX)

Prys(s-)

(pry:ss(-)) som grundnamn Na, jte Pryss hästen, samt i gårdsn. Prysas Pä. Till släktn. Pryss (Antell Pernå hist. I s.227). (LEX)

Prål(en)s(-)

i Pråls gd och Prålsbacka by Db samt i Prålensbacken Mö, Prålsskogen, -åkern Db. Till personbet. el. gårdsn. (LEX)

Pråm-

(prå:m-) i Pråmen brunn Te samt Pråmgrynnan Kn, Pråmpaikan strand St, Pråmviken En St, Pråmängen Te, Pråmörarna Pä, jte Pråmbåtsådran Kh Kv. Till sb. pråm (transportfarkost). (LEX)

Präst-

i flera hundra namn som Prästbacka/-en Jo Ku Ki NL Pl Vö, Prästberget Ku Ko Po Es Bo Sb, Prästgrund(et) Fb En Sn Py Bj Re Nä, Prästholmen So NL ÖB, Prästskogen Lu ÖB, Prästträsket Ha Fi Jo, Prästvarp(et) Fö Bö, Prästängen Ku Fö Pa NL ÖB, Prästö(n) Su Hi Br By Nä. Till sb. präst syftande på besittning, händelse el.d. (LEX)

Prästas/is(-)

som gårdsn. Prästas Iö Ho Kb Je, Prästis Ki Bo samt i bl.a. Prästasberget Ho, Prästas forsen Je, Prästas holmen Öj Tj Pu, Prästas skogen, -sveden Tj och Prästis hagen, -holmen Sv, Prästis slätan Ki. Till sb. präst el. beb.namn. (LEX)

Prästgård-

i det allm. Prästgården samt i bl.a. Prästgårdsbacken Es Bo, Prästgårdsfjärden Na, Prästgårdsholmen Vå, Prästgårdsmalmen Ka Iå, Prästgårdsskogen Lu Sj Es. Till bet. Prästgården. (LEX)

Pröjs-

(pröjs-) i Pröjsislandet odl. Nv, Pröjsmossen Lt. Oförklarade. (LEX)

Puff-

(pɷff-) i Puffen sankmark Mm, Puffholmen skogsbacke Pu. Oförklarade. (LEX)

Puk-

(pu:k-) i gårdsn. Pukas Nä och Pukböle Kar samt Pukdal odl. Fö, skog Na. Kanske till personn. Puke (Ahlbäck: Närpes hist. s.113). (LEX)

Pulk-

(pɷlk-) i beb.namn Pulkas och Pulkbacka Sj samt Pulkisbäcken Es.

Pullis-

i Pullisberget Es, Pullisholmarna Pä. Oförklarade. (LEX)

Pumber-

i odl.namn Pumbern Lt, Pumbersgärdan Or. Oförklarade. (LEX)

Pump-

(pɷmp-) i Pumpback torp Ky, Pumpbrunnen Ki, Pumpkullen Sn, Pumpkällan Pa Ki Te Ka Sj Es, Pumpviken Ka. Till sb. pump. (LEX)

Pund-

i Pundland skog Mu, Pundängen Pä. Oförklarade. (LEX)

Pundar-

i beb.namn Pundar(en) Ka Lo, Punda(r)s Kh Sb samt Pundaren udde Ky och Pundarbrinken, -viken Lo, Pundarsundet Ky, Pundarängen He Si. Jfr fi. Puntar-namn. (LEX)

Pung-

i allm. Pungen för orter av alleh. slag och t.ex. Bildholms pungen grund Na, Bondses pungen skog Pu, Rynka pungen äng Pe samt bl.a. Pungberget och Pungböle Ki, Punghagen Fi Pe, Pungklev(en) Ku Ko, Pungmossen Iå Pu, Pungören Bj, Pungöarna Le, jte Tobakspungen odl. Vö, grund Kh Es. Till sb. pung i olika metaforiska syften. (LEX)

Pungpina(n)

som namn på vik Df, torp Ky, odl. Bo, backe Pä samt i Pungpinabacken Ki Ky Pä, Pungpinaholmen, -ängen Ky. Beteckn. obelagd som ord. (LEX)

Punkt-

i Stenpunkten råmärke Pu, Punktholmarna Na, Punktrån Je. Till sb. punkt. (LEX)

PUNS

(vanl. pɷns) i ett tiotal åländska namn på berg(uddar), t.ex. Punsen Bö, Killingskärs punsen och Snäckö punsen Ku, Kikarpunsen och Långnäs punsen Bö samt Punsviken Ku, jfr Punsaren berg Ku, Punsog grundet Bö. Till dial. (berg)puns 'bergknös' (FO). Däremot är Punsbacken vägbacke Ki trol. bildat till puns för 'sup'. (LEX)

-puns

En mycket begränsad utbredning har namn på -puns, vilka förekommer ett tiotal gånger på Åland, i Kumlinge och Brändö. Namnen betecknar berg och berguddar. De uppträder i bestämd form som Punsen, Kikarpunsen, Storpunsen. Namnen är bildade till ordet puns som är belagt i betydelsen ?bergklack? i Brändö och i betydelsen ?grund? i Kumlinge, Iniö och Brändö. (TER:36)

Pus-

(pu:s-) i Puses gård Ka, Pusan odl. jte Pusväg Nä och Pusbacken Pe. Oförklarade. (LEX)

PUSS

(puss) i ett tjugotal namn på vattensamlingar, odl. el.d., de flesta på ÅL, t.ex. Pussen Fö, Pussarna Sa, Kalvhagspussen Ec, Träskskärs pussen Ku, Västernäs pussen Bö samt bl.a. Pussgärdan Fi Le, Puss-sveden Sa, Pussen på Söderudden Bö. Till sb. puss för 'vattensamling'. (LEX)

-puss

Ett tjugotal namn på -puss finns huvudsakligen på Åland. Namnen har bestämd form som i Pussen i Föglö, Pussarna i Saltvik eller Stenbropussen i Eckerö. Några former på -a som i Norrpussa och Söderpussa i Eckerö kan också nämnas.

Nuförtiden betecknar hälften av namnen åkrar, några syftar på kärrmarker eller på pölar. Namnen är bildade till ordet puss, vanligen i betydelsen ?vattensamling, vattenpuss på väg?. Från Sjundeå finns uppgiften ?vattenpussar är små vattensamlingar som består en tid i motsats till en ?pått? som alltid håller vatten?. De åländska kärr- och åkernamnen på -puss kan återspegla den i Brändö belagda betydelsen ?liten vattensamling, mindre kärr?. Man kan också lägga märke till att hemmanet Pussas i Maxmo ligger invid Kärren. (TER:207)

Pussas

(pɷssas) i gårdsn. Pussas Mm Mu samt Pussasholmen Mm Vö. Till ngn personbet. (LEX)

Pust-

(pu:st-) i ett par tiotal namn, de flesta på odl., som Pusten/-arna Pa Df vNL, Dråsapusten Iå, Kallpusten grund Ec, Skånpusten Df, Oxpust Ka samt Pustbacka Sn, Pustberget Sn Iå, Pustgärdan Pa Ki Hi Te En Iå, Pustkyan Df, Puståkern Sn Iå Db Bo. Oförklarade. (LEX)

Pusu-

(pɷsɷ-) i Pusugadden strand La, Pusulappen grund Re Mu Öj. Till dial. pusa 'cunnus', pusulapp 'sanitetsbinda' (FO). (LEX)

Pyll-

i Pyllon grund Si samt Pyllberget Pä, Pyllas udde och Pyllasberget Si. Oförklarade. (LEX)

Pyt-

(py:t-) i Pyten odl. och Pytberget, -åkern He. (LEX)

Pytan-

o.d. (py:t-) i Pytangrund Kv, Pytarbacken Vö, Pytasgrundet La. Kanske till vb pyta 'jaga säl' el.d. (LEX)

Pyttis(-)

som namn på skogsbacke He, odl. Si samt i Långpyttis varp Hi och Pyttisberget, -bäcken, -mossen, -tådet He, Pyttismossen, -åkrarna Si. Av fi. urspr.? (LEX)

-på

(-på: eller trycksv. -po) i ett hundratal namn, de flesta i öÅL ÅB, t.ex. de allm. Nordanpå, Västanpå, Innanpå och Nordan på udden vik Ec, Utanpå land Iö, Österpåvarpet varp Df, Bak på Brännäs varp Bo, På andra sidan ån Ee. Till adv. eller (enledade) prep.uttryck. (LEX)

På-

(på:-) i Påbådan Kn, Påbäcken Vb, Påholm Hi, Påmossen Nb. Oförklarade. (LEX)

Påk(s)-

(på:k-) i Påkdalen Pa, Påknäs(et) Iö och Påksholmen Kv. Oförklarade. (LEX)

Pål-

(på:l-) i några namn Pålen (på:lan) vik Bö Na, Pålen (på:lin) holme Na, Abborrpålen holme Po samt i Pålbacka odl. Sj, Pålberget Bo, Pålholm(en) Bö Tj, Pålkil Fö, Pålskär Vå, Pålvarpet Pa, Pålvik(en) Fö Bö Df Re Öj, Pålåsen Nä, Pålören Ku. Till sb. påle, el. personn.? (LEX)

Pål(s-)

(på:l(s-)) i beb.namn Pålarv Br, Pålis Mö, Påls Jo Db He Vö Kb, Pålsböle Fi Ki Iå samt Pålsmossen Bo Ee, Pålsträsk(et) Lo Iå, Pålsvik Bö. Till kortf. Pål av Paulus. (LEX)

Påll-

i Pållas gård Tj, Pållgärdan Bo och Pållesbacka/-en Na Si, Pålleshagen Br. Till egenn. Pålle? (LEX)

Pån-

(på:n-) i Pånan äng Öv samt Pånbäcken Öv Nä, Pånkällan Nä. Oförklarade. (LEX)

Påp-

(på:p-) i Påpskär Bö. Oförklarat. (LEX)

Påro-

(på:ro-) i Påron odl. Nä, jte Påroback, -diket, -mossen, -åsen. Jfr Poro-. (LEX)

PÅSE

(på:sa-, posa- el. pɷsa-) i odl.namn Påsa Fi, Påsen Ee Pe Nv Mu, Nymanspåsen Ee, Lamppåsen Mu och Prästpåsen sänka Fb, Djäkenpåsarna Te samt Påsbacken Fi, Påsberget Bo och Påsaholmen Nv, Påsakärret Li Mö, Påsanylkan Lt. Till sb. påse, ofta syftande på formlikhet. (LEX)

Påsk-

(på:sk-) i Påskholmen Kv, Påskskär Hi samt (påssk-) Påskmossen och -träsket Lf. Till sb. påsk (högtid)? (LEX)

Påsta

(på:sta) sankmark Te, jte Påstaberget, -udden, -viken. Jfr fi. Puosta-namn och Post- 2.(LEX)

Pått-

i ett antal beb.namn i ÖB som Påttas Sv Mu, Påttis Sv Kh Re, Påttfolk Nä samt Påttasgärdan Mu, Påttashagen Sv, Påttisbacka Re, Påttisgrund Bj och Påttarisgrund Or. Till personbet. som återgår på sb. pott 'vattenpuss' (Karsten Sv.bygd II s.44 etc.), el. ngt beb.namn. Se även POTT. (LEX)

Påvals(-)

(på:vals) i ett tjugotal gårdsnamn Påvals i ÅL Ho NL ÖB och bynamn Påvalsby Ki Pä, Påvalsmalm Sj samt i tiotals naturnamn som Påvalsbottnen Py, Påvalsdövlan Re, Påvalsgärdan Fi På Lt Vö Mu, Påvalsskär och Påvalsviken Na, Påvalsör(en) Bo Bj. Till mansn. Påval el. ngt av beb.namnen. (LEX)

Päls-

i Pälsen grund Sa Vå och Pälsholmen Bo, Pälsklev Kn samt de enledade Pälsärmarna tegar Sa Jo, -ärmen Ki Bo. Till sb. päls(ärm), de sistn. syftande på formlikhet. (LEX)

PÄRE

(vanl. pæra, på ÅL pä:ra/pärra) i omkring 350 urspr. viknamn, de flesta i ÅB, jte ÅL ÖB. En del av namnen är lånade fi. namn som Järonpära och Pippära i Ho, Halkopära och Taipalpäran i Ko, Löulopäran och Apapäran i Na, Karhupäran i Vö. De flesta är bildade med sv. förleder, som Norrpärran Sa, Vällingspärro Fö, Strandpäran och Vadpäran i Ho, Stikupäran och Ängespäran i Na, Abborrpäran En, Storpäran Kv. I nÖB finns ett par tiotal lånenamn på -pera, t.ex. bynamnet Linnuspera Kb, i Bo några namn på -päru, som Hummelpärun och Päruudden. Till lånade fi. namn på -perä. 'ända; botten', resp. det motsv. fi. lånordet päre. (LEX)

-päre

Namnen på -päre visar sig vara en heterogen grupp. Drygt 300 namn i södra Finland är ursprungliga viknamn. Största delen av dem finns i Åboland, enstaka namn på Åland och i Nyland.

En del av de åboländska viknamnen har uppenbarligen finska förleder och är tydligen lånade finska namn på ursprungligt -perä, som Kompära (av Kolmi-) och Pippära (av Pitkä-) i Houtskär, Halkopära, Kivipära, Ladenpära i Korpo och de som bynamn bevarade Sydänperä (av Syvän-) i Nagu och Pargas. Dessa namn, som är ungefär en tredjedel av namngruppen, har bildats på finska till ordet perä för 'ända; innersta del av vik' o.d.

I motsats till de behandlade innehåller de återstående omkring 200 viknamnen på -päre svenska förleder och har en annan uppkomsthistoria. De är uppenbarligen bildade på svenska till det i samma dialekter belagda finska lånordet päre för 'liten grund vik' (FO). Uttalet är kort -pæran el.d. Sådana namn är t.ex. de åboländska Båthuspäran och Nyängspäran i Houtskär, Bötespäran och Lederpära i Korpo, Idpäran och Storstenspäran i Nagu. Samma ursprung har väl de åländska Pärran i Eckerö och Västra pärran i Vårdö, liksom Abborrpäran i Ekenäs och kanske Pärun i Borgå. (SKG:125)

Päri(s)-

(pæris-) i Pärimossen He och Pärisback, -gränden, -ängen Ma, Pärisgrund Be, Pärisgärdan Sv. Av fi. urspr.? (LEX)

Pärl-

(pærl-) i Pärlgrund(et) Bö Na. Oförklarat. (LEX)

Pärnäs

Det är inget ursprungligt svenskt näs-namn, utan udden har tidigare varit en holme för sig. Antagligen har den haft det finska namnet Pä(ä)rnäinen, vars genitiv på -näisten har gett upphov till vårt Pärnäs [i Nagu]. (SKG:54)

Päron-

(ÅL ÖB pæ:ron-, f.ö. ofta pæron-) i de allm. Pärongärdan, Päronlandet, jte Pärongärdsudden Bö, Päronlandsviken Df, samt t.ex. Pärongrunden Ky, Pärongrynnan Ma, Päronudden Pa. Vanl. till päron 'potatis'. (LEX)

-päronland

Ca 100 namn. I Österbotten (80 Nörrstu päronlandet, nörstu pä:rolandi, åker i Överpurmo, Purmo), på Åland (10 Päronlandet, pä:rånla:nde, odling, Finnö, Sottunga), i Åboland (11 Hempäronlandet, heimpä:rånla:nde, Houtskär) och i västra Nyland (1 Päronlandet, pä:rånlande, äng på Skedö, Ekenäs), är dialektens ord för potatis päron, pära, ibland jordpäron (ÅB). Beläggen för app. päronland n. 'potatisland' finns inom samma område (FOreg.)

Största delen av namnbeläggen är upptecknade i norra Österbotten, i synnerhet i Terjärv och Purmo. (ÅÄH 101)

Pärt-

i Pärtan odl. Ki samt Pärtbacken Ki, Pärtnäs Sa, Pärtträsk- Kb. Oförklarade. (LEX)

Pärthyvel-

i Pärthyveln omr. Ky Bo Kb samt Pärthyvel(s)backen Bo Na, Pärthyvelsbäcken Iå, Pärthyvelsforsen Mö Lt, Pärthyvelskärret Bo och Pärthyvelskatan Nä. Till sb. pärthyvel. (LEX)

Pärtkvärn-

i Pärtkvärnen omr. Pl Kb och Pärtkvärnsbacken Kb. Till sb. pärtkvarn 'pärthyvel'. (LEX)

Päsar-

(pæsar-) i Päsars hn och Päsarby by Ka samt omgivande odl.namn Päsarhopen, -kilarna och Päsarträsket. (LEX)

-pää

i ett antal lånade fi. ortnamn som Koskenpää Bö, Surampä och Omenpä Na, Purunpää Df, Alaspää Te, Haukipää Ky, Härpe och Kärpe Pä, Vahterpää St, Pellonpää Ee. Till fi. pää 'huvud; udde'. (LEX)

-pää

Viktigare namn (bl.a. flera bynamn) finns bland de omkring 40 lånenamnen på -pää, t.ex. Purunpää i Dragsfjärd, Ha(u)kipä i Kyrkslätt, Härpe och Kärpe i Pernå och Vahterpää i Strömfors. (SKG:117)

Pöl-

(pö:l-) i Pölon varp Pa, jte Pölviken, -åkern, och Pölon strand Es, jte Pölbacken, -varpet. (LEX)

Pöls-

(pöls- el. pyls-) i Pölsan, -orna grund Ha Kö Ko Na Hi Si, äng Ho, Stenpölsan äng Kb samt Pölsbacken Es, Pölsböle Pa, Pölskläppen Ko, Pölsträsket Ee Kr, Pölsön Kr, Pölsörarna Ho samt (pö(r)ss-) Pörsbäcken Kn, Pörsgjutan Ee, Pörsnäset Kh. Åtm. grundnamnen till sb. pölsa (formlikhet). (LEX)

Pörn-

(pö:(r)n-) i beb.namn Pörnis Kh, Pörn(us) Or, Pörnull Vö samt Pörnan äng Kv. Av fi. urspr.? (LEX)

Pört-

(vanl. pört-) i Pörtet (pyrti) Db, Finnpörtet odl. Sn samt Pörtbäcken, -mossen Pö, Pörtforsen Öv, Pörtkullen Lu, Pörtsundet Sm, Pörtängen Jo, Pörtö Bo och Pörtsnäs Vf, Pörtesbacken Si, Pörtesholmen Pä, Pörtesvik Po, Pörtsforsen, -träsket Ee. Till sb. pörte. (LEX)

-pöta

(pöyt- el.d.) i Pötorna vattenomr. Ho, Pöton vik Ho, äng Or, Furuholms pötorna uddar Iö samt Pötgrunden Ho, Pötholmen Vf, Pöterholmen Ma. Kanske av fi. urspr.? Jfr -peta. (LEX)