Namnledslexikon:D

Info – A – B – D – E – F – G – H – IJ – K – L – M – N – O – P – R – S – T – U – VYZ – Å – Ä – Ö

Dadas-

i Dadasholmen (da:das-) backe Kv. Till personbet.? (LEX)

Dadd-

i Daddas gård Nb, och Daddas skräppan odl. Tj, Daddes berget och -lindan Kb, Daddes betan odl. Nv, Daddeskärr odl. Kv. Till dial. dadd 'gammelfar' (FO) eller därtill bildad personbet. (LEX)

Dagaman(s)-

i Dagman odl. och Dagamansbacken Li, Dagamanskobben Ko. Till dial. dagaman 'dagsverkare' (FO). (LEX)

Dager-

(da:gær-) i Dagerholm Ho, Dagernäs- Vf. (LEX)

Dag(er)lös-

(da:g(ær)-) i Daglösa by Sa, Dagerlösen skog Ki, Daglösorna odl. En, Daglösen odl. Iå och Daglösängen Db. Till ä. daglös 'utan dagsljus, dyster' (SAOB). (LEX)

Dags-

(dags-) i Dagsmark by Lf, 1546 Daxmarck, Dagsmossen Lf, Dagstegen Fö (som det tog en dag att plöja). Till mansn. Dagher (i Dagsmark) eller sb. dag. (LEX)

Dagsranden

odl. Mu. Till dial. dagsrand 'ljus rand vid horisonten' (FO). (LEX)

Dagstol-

i Dagstolörarna (dagstɷ:l-) Bö. (LEX)

Dagsverk(ar)-

i Lindrosens dagsverket teg Sa, Dagsverksviken En, Dagsverksvägen Bo St och Dagsverkargärdan, -ängen Te. Till sb. dagsverke, -verkare. (LEX)

Dagmar-

i Dagmarkällan källa vid En Källviken, som Alexander III brukade besöka med sin gemål Dagmar från Danmark. (LEX)

DAL

som efterled (vanl. -da:l(en), kort -dalen Sv Kh Kb) i över 800 namn, som Ramsdal ÅL, Långdalen Fi, Pjukdal Jo, Gräsdal Ho, Ekdalarna Ko, Lappdal by Ki, Skärdalen En, Nötterdalen Iå Ky, Hummeldalen Pä, Häggdalen Sv, Bjondalen Tj, ofta i obest. form i NL ÅB ÅL. Som förled i ca 700 namn, på Dal- (da:l-) i t.ex. Dalby Ki, Dalkyan NL, Dalskär Na, Dalåker(n) allm., Dala- (dala-) ish. i öÅB öNL nÖB, t.ex. Dalabacken ÖB, Dalabergen Ki, Dalamalmen Vf Sj, Dalaåker Bo, Dali- (dali-) i bl.a. Dalibacken Ma, Dalibådan Bj, eller Dals- (da:ls-) ish. i ÅL vNL sÖB, t.ex. Dalsbergen allm., Dalshagen sÖB, Dalsvik(en) Iå Es Pä, Dalsängen Pa Df Sn Ky Lf. Till sb. dal för 'dalsänka', el. 'tjärdal'. (LEX)

-dal

ingår i ca 1000 namn. Namnen har allmän utbredning, men proportionellt sett finns de flesta namnen på Åland. Den exakta andelen ägonamn är svår att beräkna, eftersom uppteckningarna inte alltid är upplysande; uppodling utesluter inte att namnet fortfarande denoterar en dal, sänka o. dyl.

En del av de österbottniska namnen på -dal är inte ursprungligen terrängbetecknande utan syftar på gamla tjärdalar. Som odlingsbeteckningar kan Hummeldal(en), (allmänt, ca 20 belägg), samt t.ex. Åkerdalarna, åker i Marby, Eckerö, Haverdal, åker i Enklinge, Kumlinge, betraktas.

App. dal 'dalsänka, däld' är allmänt; i Österbotten avser det också ofta 'tjärdal' (FO). (ÅÄH:311)

-dal

Den största gruppen bland dalnamnen utgör namnen på -dal, som omfattar inemot 900 namn. Mest frekventa är de på Åland, där det finns över 300 fall. På andra håll är namnen ganska jämnt spridda. Vanliga namn är Bydalen, Bast(u)dalen, Boddalen, Dalen, Djupdalen och Lilldalen. Några namn har blivit bynamn. Sockennamnet Liljendal har fått sitt namn efter ett säteri, vars namn har ansetts sammanhänga med det tyska klostergodsnamnet Lilienthal, och staden Nådendal har namngivits efter birgittinklostret Vallis gratiae (?nådens dal?). I alla landskap finns dal-namn som i våra dagar åsyftar åkrar; vanligast är de i Nyland. Dal har blivit ett namnelement i många hundra hemmansnamn. Största delen av de nyländska namnen på -dal är uttryckligen hemmansnamn. Ett fyrtiotal gånger har dal-namnen på Åland och i Åboland samt i Nyland även sekundärt övergått till att beteckna vikar. Namnen är bildade till ordet dal ?dal, sänka, däld?. Dal är dock inte alltid terrängbetecknande. Namn som Dalbacken och Tjär(u)dalen, vilka är vanligast i Österbotten, har syftat på tjärdalar. De åländska och åboländska naturnamnen på -dal har oftare obestämd än bestämd form. I Österbotten överväger bestämd form -dalen. De primära namnen överväger. Andra ortnamn har bildats till dal-namnen. Sådana bestämningsleder som anger utnyttjande som i de åländska Haverdal, Kodal, Lövdal(en) och Näverdal talar för att det är fråga om äldre namn på orten. Bestämningslederna har ofta angett något på platsen förekommande, speciellt växter, som i Hasseldal i Finström, Linddal(en) i Snappertuna, Kyrkslätt, Liljendal, Pernå, Lövdal(en) i Jomala, Föglö eller Rönndal(en) i Bromarv, Pernå, djur, som i Hästdal(en) i Ingå, Sibbo och Borgå samt Orrdal i Saltvik och Lemland. Bestämningslederna i dal-namnen avspeglar särskilt ofta dalens förhållande till andra platser i närheten, som de österbottniska Bydalen, Norrdalen, Västerdalen och Österdalen. (TER:93)

Dalas/-is(-)

i beb.namn Dalas (dalas) Si Re Kv Nb (da:las) Nä Tk, Dalens (da:lns) Te, Dalis (da:lis) Kar Ki Vf Pö Vö, Dalos Iö, samt bl.a. Dalasbacken Re Mu, Dalisbergen Ki, Dalessidan Sn. Till sb. dal syftande på läge i en dal, eller en därtill bildad personbet. (LEX)

Daler-

(da:lder-) i Dalerkärr odl. Si. Till sb. daler 'riksdaler' el.d. (FO). (LEX)

Dalkar(ls)-

som Dalkar- (dalkar-) i Dalkarberget Fb, Dalkarby Jo Na Ki Po, Dalkarkärr Sa Ko, Dalkarströmmen Ec, Dalkarsundet Hi, Dalkarudden Ho, Dalkaråker Le, Dalkaräng Fö, Dalkarö by Sn, som Dalkar(l)s- (da:lkars-) i Dalkarls hn Vö, Dalkarsgärdan och -källan Pa, Dalkarskärret Ku. Till sb. dalkarl för 'person från Dalarna i Sverige'. (LEX)

Dall-

i Dallgärdan odl. Pä. (LEX)

DAMM

(damm, i ÖB ibl. da:mb) i ett drygt 100-tal Dammen för (f.d.) dammar el. odl., över hälften i NL, jte Kvarndammen, Ruddammen o.d., samt ett par hundra fall som de allm. Dammbacken, -bäcken, -gärdan, -hagen, -ängen och det överraskande Dammskär Ho. Till sb. damm 'fördämning' (FO). (LEX)

Dam(men)s(-)

i beb.namn Dammens Ka samt t.ex. Dammensvägen Sj, Damskyan Ky, Damsudden Sn, Damsäng Si och Dambas ängen Pu. Till personbet. bildad till föreg. eller därtill bildat ortnamn. (LEX)

Dampas

(damp-) hemman Bo. Till ett mansn. Dampe. (LEX)

Dams

(da:ms) hemman Iå. Till ett personbinamn Dam?. (LEX)

Dan-

som da:n- i Danasbacken Mu, Danens tp Ho, Dane tomtarna och Dane Börsskär Hi, som dann- i Danskog ö och by En, som dana- i Danabacken St och beb.namn Danas St, Danis He. Till personbin. Dan (med betyd. 'dansk'?) el.d. (LEX)

Dangel-

i Dangelkärr odl. Ky, Dangelmossen Pu. (LEX)

Daniels(-)

som beb.namn da:nels ÅL, dannjel(a)s ÅL Py, danel(a)s Iö ÖB, danils ÖB, samt t.ex. Danielsback(a) Si Py Öv Pö, Daniels grund(et) Ku Sv, Danielslindorna Kr, Danielsåkern Pä, Danielsvreten Ec. Till mansn. Daniel. (LEX)

Dank-

i odl.namn Danken Ki (med Dankbacken, -bron, -bäcken) och Mossdank Ka, beb.namn Dankankärr Br och Dankas Fi Jo Ma Pl, Dankes Br samt t.ex. Dankarsbådan, -hagen Be, Dankasmossen Ma. Åtm. de sistn. till kortf. Danke av Daniel. (LEX)

Dankelmans-

i Dankelmansbacken backe med stuga Bo. (LEX)

Danmark(-)

som holmnamn i Iö Pa samt i Danmarkstået väg Nä. (LEX)

Dan(n)-

i Dannbacka Iå, Dannholmen Fö. (LEX)

Dans(-) 1

i beb.namn Dans Fö och Dansos Ku (da:ns-) samt (som danns-) i Dansbacka Sj, Dansböle Pa, Danskulla Pa. Till mansn. Dan av Daniel? (LEX)

Dans- 2

i Jungfrudansen på olika håll samt t.ex. Dansberget allm., Dansbron Pe, Dansholmen Bo. Till dans, dansa, syftande på att ngn dansat på platsen. (LEX)

Dansan-/-ar/-as-

i bl.a. Dansarbacken Kb Pu, Dansanberget allm. NL, Dansarberget allm. ÅL ÅB, Dansasberget Pe, Dansangrundet Hi Br, Dansarkärr(et) Jo Pu, Dansanplanen En. Till vb dansa syftande på dansande. (LEX)

Dansk(ar)-

i Danskan äng Nä, Danska sundet Vå, Danskarnas kläppen grund So, Danskarberg So, Danskarby by Ky, Danskarudd Ky. Till dansk syftande på danskar; möjl. dansk-arva-. (LEX)

Dant-

i Danten holme Ec, Daladanten berg Ki. Oklart ursprung. (LEX)

Dart-

i Dartasberget Mu, Dartoslindan Kh, kanske Da(r)tisbacken Vö och Dartmagga sten Sn. Till personn. Dart, jfr Huldén SNF 40-41:129. (LEX)

-dask

se Aldasket (LEX)

DAVE

i ett drygt 100-tal namn på -dave (vanl. -davan, på ÅL da:va(n), i sÖB enst. -da:vin), de flesta fallen i vNL nÖB, t.ex. Busdavan Fi, Getporsdavan Ha, Davan allm., Rötdavan Te, Bjånadavan St, Mossadavan allm. ÖB, samt motsvarande namn på Dava-, som Davaberget Ki Sn, Davaholmen Br, Davamossen Ma Pu, Davas lgh Jo Df. Till dial. dave 'vattensjuk sänka' (FO), jfr SNF 42:96-. (LEX)

-dave

Namnen på -dave uppgår till ca 130. I norra Österbotten påträffas ett femtiotal namn och i Nyland ett sjuttiotal, av vilka de flesta förekommer i västra Nyland. På västra Åland och i östra Åboland uppträder enstaka fall. Exempel är Brännback daven och Lågback daven i Terjärv, Getporsdaven i Hammarland. Förutom sankmarker denoterar en del av namnen uppodlade åkrar och ängar. Det osammansatta Daven förekommer ett fyrtiotal gånger. Bestämd form -daven med uttalet -dava(n) överväger. I namnen ingår dialekternas dave med betydelsen ?sankt ställe, vattensjuk sänka eller däld?. I norra Österbotten betecknar dave sänkor i torr, ofta förhöjd terräng. Sådana sänkor är sanka, men behöver inte nödvändigtvis vara vattenfyllda. Namnen anger oftast läge i förhållande till en annan namngiven plats, som Hembackdaven i Terjärv eller Sandvik daven i Larsmo. Andra typiska namn är Degerdavan, Djupdavan och Långdavan. (TER:159)

Davids

(da:v-) i beb.namn Davids Ha, Davi(d)as Nä Kn, Davidos Iö, jfr Dåvits o.d. NL, samt bl.a. Davidsbacken Ky Kr, Davidsbergen Kb, Davids gärdan Ha, Davidos viken Iö, Davidsåkern Ky Sb. Till mansn. David eller därtill bildat beb.namn. Jfr Dåvits. (LEX)

De-

i Deåker (de:-) åker Iö. (LEX)

Deg-

(de:g-) i Degkärr Tu, Degviken Kv, Degören Ky. Oklara. (LEX)

Deger-

(i ÅL Hi de:gær-, f.ö. vanl. digær-/degær- eller digæl-/degæl-) i omkr. 300 namn överallt, t.ex. Degerberg(et) allm., Degerby Fö Pa Iå Lovisa, Degerdal(en) allm., Degermossen och Degernäs allm., Degerstack Bö, Degersten(en) och Degerängen allm., Degerö Fö Db Hfrs, och bl.a. Dergärdan, Dermossen, Derstenarna, Derviken, De(ge)rören (dæir-) ÖB. Till ä. adj. deger, diger 'stor' (SAOB). Jfr Dir-. (LEX)

Dej-

i Dejmossen Kh, Dejskär Sb Sm och Dejören Bö. De förstn. troligen av Deger-. (LEX)

Dekon(i)-

(de:kon(i)) i Dekonigloet vik Bo, med Dekon(i)häll och Dekonudden intill. Jfr Däken-. (LEX)

DEL

i Delet, ä. Delen (de:le; dæilin) havsfjärd ÅL och ett 50-tal namn på land- eller vattenskiften (de:l- ÅL vmNL, f.ö. deil-), t.ex. Mellandelen skg. Kö, Österdelarna skog Hi, Niodelarna odl. Li, jfr Odelningarna odl. En. Till sb. del 'andel, lott' (FO). Dessutom bl.a. Delholm(en) Fö Ko Na Bo Kh Or La, Delmyra Sa, Delängen allm., syftande på orter med flera ägare. Jfr Delsvik Le och Delekobbarna (deili-) Na. (LEX)

Delet

Namnet Delet kan inte direkt förenas med något förekommande ord. Men spridda uppgifter tyder på att namnet ursprungligen har haft formen Delen ? det skrivs t.ex. Deelen av Gyllenius på 1650-talet, och så har fjärden ännu i mannaminne kallats av åboländska fiskare. Formen Delet skulle i så fall vara nybildad enligt mönster av Skiftet. På Åland har man allmänt talat om att fara "till Dels" när man har begett sig ut på Delet.

Såsom bildat till del och dela skulle namnet väl snarast ha betecknat ett vattenområde, i första hand huvudfjärden mellan Vårdö och Kumlinge och kanske i synnerhet dess som fiskevatten berömda norra delar ut mot Norrhavet. (SKG:164)

Delfendal

(dælfen-) sänka Su. (LEX)

Ders-

i Dersörarna (därs-, dæirs-; 1734 Deersörarne) Be. Av Degerst-? (LEX)

Dibel-

i Dibelkärret (di:bæl-) Ka. (LEX)

Dick-

i Dickas gård Nä, Dicksholmen Kaskö. (LEX)

Dickurs-

i Dickursby (dikɷrs-) by He. Till personbinamn? (LEX)

Dig-

(di:(g)-) i Diberg Pa, Diggärdan Pa, Digskär(et) Hi Pä (1750 Digskären). Oförklarade. (LEX)

Diger-

i Prästgårds Digret och Digren (plur.) skogar Le. Till ä. adj. diger 'stor'. Jfr Deger-. (LEX)

Dika(n)-

(di:ka(n)-) i bl.a. Dikamossen Li Lt, Dikamyran Öv, Dikanmossen Lt. Till vb dika syftande på utdikade platser (FO). (LEX)

Dikar-

i Dikarböle (di:kar-) by Kar. (LEX)

DIKE

i några hundra namn på utfallsdiken o.d. överallt, vanl. i best. form di:ke el. di:tje, t.ex. Vaddiket Jo, Verkdiket Ho, Stordiket Sn, Rådiket St, Träskdiket Kb, Kronodiket Mu Nä, samt i enst. namn som Dikesgärdan Ku, Dikeskärret Lt, Dikesudden Bo, ibl. Dikkärret Bo, Dikskärret Ki. Till sb. dike 'grävt dike; liten bäck' (FO). (LEX)

Diktan-

i Diktangrundet Fb. Till vb dikta 'täta fartyg' (FO). (LEX)

Dill-

i Dillängarna Ha. (LEX)

Dinas-

(di:nas) i beb.namn Dinos Sa, Gustavs Dinas och Pellas Dinas Re samt Dinasgrund Bj. Till kvinnonamn Dina. (LEX)

Dir-

(di:r-) i Dirbäck Kar, Dirdal Pa, Dirfall odl. Pa, Dirholmen Pa, Dirviken Bo och Diviken Pä, Dirängen Pa Kb. Till ä. diger 'stor', jfr Degerdal (di:dal) by Ki, samt Deger-. (LEX)

Disk-

i Disken grund Ko, Smördisken omr. Si, samt Diskbådan Bj, Diskgrundet Sm, Diskviken Sv, Diskören Bo. Till dial. disk 'fat, bunke' (FO) el.d. (LEX)

Diskarn

holme Ki, källa Li. Jfr Däskar-. (LEX)

Dist-

se Dyst- (LEX)

DJUP

i omkr. 70 namn på djupa fjärdar el.d., de flesta i ÅB, t.ex. Djupet sjö Le, Norrhär djupet Kö, Finnö djupet Ko, Paltdjupet Su, Oxholmsdjupet ågöl Kv, Högödjupet La och t.ex. Djupgrund(et) Ko Hi, Djupesmossen Lt St. Till dial. sb. djup 'djupt vatten' (FO). (LEX)

-djup

Framför allt i södra Åboland och västra Nyland förekommer ett sextiotal fjärdnamn på -djup, samtliga i bestämd form. Exempel på namntypen är Norrhärdjupet på gränsen mellan Korpo och Kökar, Finnö djupet i Korpo, Kodjupet i Hitis, Skomakardjupet i Ekenäs, Marholmsdjupet i Borgå och Mälsordjupet i Replot. Ordet djup finns belagt i dialekterna för 'djupt ställe i fjärd' (FO). Namnen har säkert genomgående syftat på speciellt djupa fjärdar och kan jämföras med det vanliga Djupfjärden. (SKG:166)

Djup-

i ett tusental namn som de allm. Djupberget/-branten (bråddjupt), Djupbäck(en), Djupdal(en), Djupkleven, Djupkärret, Djupsund(et), Djupudden och Djupviken (ofta djupt in i land). Till adj. djup, syftande på form, vattendjup (FO). (LEX)

Djur-

i Djurberget Bö, Djurbäcken Iå, Djurholm(en) Bö Pa Hi, Djurkullen Ka, Djurstenen St, Djurvik by Jo, -viken Br Si. Till sb. djur, syftande på hjort el.a. djur. (LEX)

Djurgrops-

i Djurgropsbacken Bo. Till djurgrop för någotslags fångstgrop. (LEX)

Djurgård-

i Djurgården Ha Jo Su Po Sn Iå, Djurgårdsfjärden Br, Djurgårdsskogen Iå. Till djurgård för inhägnad för hjort (SAOB) eller vargfångst (FO). (LEX)

Djurståndet

skog Sa. Till djurstånd för plats där djur (hjort?) håller till (SAOB). (LEX)

Djäken-

(je:k(e)n-, ÅL Hi jecken-) i Djäkenböle by Ha, Djäkengrundet Ge, Djäkenholm Fö, Djäkenklobben Ku, Djäkenkulla Po, Djäkenskär (jikin-) Na, Djäkenstenen Sm, Djäkenvass Ko, jte Djäkenpåsarna sjö Po, Djäkensäckarna grund Na Hi En. Till sb. djäkne. Jfr Däken-. (LEX)

Djävul-

i Djävulensmossen Ki, Djävulsberget Fi Su Es, Djävulsgrundet Iå, jte Djävlobacken Kb. Till sb. djävul. (LEX)

Dobbas

lgh Bo, 1779 Dubbas, jte Dobbasknuten, -åkern och Dobbaskällan. Till personn. (LEX)

Dock-

i Dockan vik Vå Ho Ko Sb, notvarp Ki, äng St, jte Hagadockan kummel Ko, samt Dockbote skär Na, Dockkleven Kö, Dockkärr Ko, Dockstenen Pu. De förstn. till docka 'skeppsdocka'. (LEX)

Dockar-

i Dockarbäcken Ky, jfr Dockombäcken Iå. Oklara. (LEX)

Dodd-

i Doddmossen Sb, Doddisgärdan Tj. Trol. till personn. (LEX)

Doktar(s)

(dock-) hn Bj. Till personbet. doktare för person som sysslar med läkekonst. (LEX)

Doll-

i beb.namn Dollas Re, Dollis Bj Kh, Dollus Bj, jte Dollisback Bj Kh, Dollusgrund Bj. Till kortform Doll(e) av Adolf. (LEX)

Dom-

(dɷ:m-) i Dombacka odl. Bo St, Domvattnet fjärd Be?Kn, Domören Nä. Kanske till sb. dom syftande på tingsdom. (LEX)

Domar-

(dɷ:mar-) i Domars lgh Br Ka He Kb, Domarbacken Kh Kv Mu, Domarby Pa Fb Db He Mö, Domarböle Su Kar, Domargård Ka, Domargärdan Br, Domarholmen Pe, Domarskäret Kh, Domarsveden Db, Domarvattnet Be, Domaråkern Es, Domarängen Po Vö. Till sb. domare, syftande på ägare el. tvist. (LEX)

Domedags-

i Domedagskläppen grund Fö. Till sb. domedag. (LEX)

Dominikusos

lgh. Iö. Till mansn. Dominikus. (LEX)

Dom(i)s

(dɷ:m-) i beb.namn Domis Vf, Doms Es, (jte Domsberget och bos.omr. Domsby). Till ett släktnamn Dom. (LEX)

Donas

(dɷ:nas) hn Ho. (LEX)

Donat-

(doná:t-) i Donaten odl. Öv, Donatusas lgh Lu. Till mansn. Donatus. (LEX)

Dordis-

(dorrdis-) i Dordisgärdan odl. Bo. (LEX)

Dorg-

(dorrg-) i Dorgmossen Bo , Dorgarn skog Ky (Dorgarbacken, -bergen, -kärret) och Dorgers (dorrjæs, 1763 Dårgers) beb. Iå, kanske Dorsholm Vå. Jfr dial. dorg 'skräp', dorgare 'skrävlare' (FO). (LEX)

Dosan

(dɷ:s-) odl. Ki Kh. (LEX)

Dotter(s)-

(dɷ:tær-) i Dotterbykärret Kö, Dotterböle by Te, Dotterholmen Db, Dotterberg Ha och Dottergrundet En. Till sb. dotter syftande på ägoförh.? (LEX)

DRAG

(dra:g) i ett drygt tjugotal namn som Drag äng Le, Draget grund Ko, halvö Br, eden Na Te Ky, och Båtdrag(et) Sn Pä, Porkaladraget Ky, Gäddrag och Kardrag, byar Bo, samt några tiotal namn på Drag- (dra:g-) eller Drags- (dra:gs- el. drags-) t.ex. Dragbacken Te Or, Dragsedet Sa Re Nä, Dragmossen Df St Pö, Dragskär Bö, Dragån Tj och Dragsedet Na Df Iå, Dragsfjärden Df Br, Dragsmyra Ha, Dragsvik(en) Le Ko En Te Sb, Dragsö So, jte Dragebergen och Dragesviken Ky. Till ä. drag 'lågt ställe där båtar dras över land' (FO). (LEX)

-drag

Ett tjugotal levande namn på -drag är kända från Åland, Åboland och västra Nyland. Obestämd form uppvisar Drag i Lemland och Norrdrag i Föglö. För övrigt har namnen bestämd form, som i Draget i Nagu, Bromarv, Tenala, Snappertuna, Kyrkslätt, Båtdraget i Pernå. Dessutom finns t.ex. Dragedet i Närpes och Replot och Drag(e)svik(en) på många håll vid våra kuster. Namnen innehåller dialekternas (båt)drag för 'lågt ställe på ett ed, varöver båtar brukar dragas' (FO). De har alltså ursprungligen betecknat kulturlokaler. (SKG:137)

-drag

Det finns ett tjugotal namn på -drag som har betecknat låga "eden" där man har dragit båtar över land för att förkorta färdvägen. De är vanligen enstaka namn med formen Draget, i Pernå Båtdraget, eventuellt som i Kyrkslätt kompletterade till Obbnäsdraget och Porkaladraget. Ordet (båt)drag är väl känt från dialekterna (FO). Kring "dragen" ligger sedan orter med namn som Dragebergen och Drageshagen i Kyrkslätt, Dragsvik(en) på många håll i västra Nyland. (SKG:208)

Dragan-

i Draganviken (dragan-) Ky. Till vb draga. (LEX)

Dragon-

i ett 100-tal namn på Dragon- eller Dragons- (dragɷn(s)- el. dragɷ:n(s)-), t.ex. Dragonbacken Na Sj He, Dragon(s)gärdan allm., Dragonskleven Sa, Dragontorpet allm., Dragon(s)ängen allm. Till sb. dragon för 'ett slags soldat' (SAOB). (LEX)

Drak(a)-

i Stor- och Lilldraken (-dra:tjin) berg Nä samt ett 30-tal namn på Drak- (dra:k-, ÖB drak-) eller Draka- (draka-) t.ex. Drakaberget Bo, Drakabacken Db Nb, Drakakällan Pa, Drakanäs En, Draksanden Vb, Drakaskär Ko Na, Drakudden He, Drakugnen Bö. Till sb. drake för mytiskt väsen el.d. (FO). (LEX)

Drangers-

i Drangershamn (el. Drangels-?) omr. Lu. (LEX)

Drank-

(drank-) i Drankbacka He, Dranksböle äng Py, Drankkärr Jo, Drank(s)mossen St Ky, Drankvägen Li. Till sb. drank? (LEX)

Drav-

i Dravhagen (dra:v-) Fi. (LEX)

Dravantas

hn Sj. Till ä. dravant för 'drabant, livvakt el.d.' (SAOB). (LEX)

Dregel-

i Dreglan odl. och Dregelkärr (dregel-) Iå, Dregelkärr (dre:gel-) Ku. (LEX)

DREV

i Drevet (drävi) äng och Drevavägen Or. Till dial. drev 'fästig' (FO). (LEX)

Drickan-

i Drickantået väg Li. Till vb dricka, syftande på att boskapen fördes att dricka längs tået. (LEX)

Drickar-

i Hästdrickaren kärr Nä (där hästar har druckit), Drickarpott Nä. Till vb. dricka, jfr föreg. (LEX)

Drickes-

i Drickhagen el. Drickeshagen äng och Drickokärr Ec, Drick(e)sbäck He. Till vb. dricka, syftande på vattnande av djur. Jfr Drycks-. (LEX)

Drikas

(dri:kas) gd Re, samt Drikas mossen Nä. Till kortform av kvinnon. Fredrika. (LEX)

Driv-

(dri:v-) i Driven grynna Ko, Drivåsen Kr. (LEX)

Drock-

i Drockila el. Drockis (drottjis) hn Py. Till ett personbin. Drucken. (LEX)

Dromb-

(drommb-) i Drombas hn Pä Py, Drombom by Li, samt Dromsängen Li. Till personbin. Drumber för en tjock och klumpig person (Granlund Hfrs gatun.:19). (LEX)

Drottning-

i Drottningberget och -kobben Hangö, Drottning(s)holm(en) He Bo, Drottningklev(en) Ge So, Drottningklint Ge, Drottningsstenen Su, Drottningsåkern Br. Till sb. drottning. (LEX)

Druas-

i Druasmossen (dru:as-) St. (LEX)

Druggis(-)

(drɷddjis(-)) i Druggis odl. samt Druggisbacka, Druggis kärret, Druggis skogen Kb. Till ett soldatnamn? (LEX)

Drums-

i Drumsö (drɷmms-) Hfrs. Till personbin. Drumber för en tjock och klumpig person, jfr Dromb-. (LEX)

Drunkos

(drɷnk-) lgh Kb. Till ett personn. (LEX)

Drunknan-

i Drunknanhålet (drocknan-) sund Kv. Till vb drunkna. (LEX)

Druntenborg

berg Ho. (LEX)

Drusi-

i Drusiback(en) Ky. (LEX)

Druvan

skär Jo. (LEX)

Drycks-

i Drycksbäcken bäck, bydel Tj. Till vb dricka, syftande på vattnande av djur, jfr Drick(es)-? (LEX)

Dryft-

i Dryftan sjö Tj, odl. Nä, Dryfthamn vik Bö. Till sb. dryfta 'sädesvanna' (FO)? (LEX)

Drygsböle

(drycks- el. dricks-) by Ha. Till ett personbin. Dryg? (LEX)

Dråm

(drå:m) skär Ho. (LEX)

Drås-

(drɷs-) i Dråsholmen odl. Kh samt Dråsa hn Iå. (LEX)

Dräft-

(drefft-) i Dräftholmen, -åkern och Dräft gloet Iö. (LEX)

Drägs-

i Drägsby (drecks-) by Bo. Kanske till drag el.d., se Granlund SNF 44:163-. (LEX)

Dräk-

i Dräkkärret (dræ:k-) odl. Li. Kanske av Drätt-, se Granlund SNF 44:164. (LEX)

Dräng(s)-

i Drängkärr odl. Si, Drängstenen St, Drängtegen Fö, Drängsharun En, Drängsåkern Sj. Till sb. dräng. (LEX)

Drängstu(-)

som gårdsn. Ma samt i Drängstubrunnen Ki, Drängstugårdarna gårdsgr. Ma. Till sb. drängstuga (FO). (LEX)

Dränkar-

i Dränkarbranten berg Ky (där man dränkt kattungar). Till vb. dränka. (LEX)

DRÄKT, DRÄTT

(drætt, ä. dre:tt) i ett 30-tal viknamn o.d. i Skghavet somUppdräkten Sa samt Drätten Sn Hi, Båtdrätten Vå, Skeppsdrätt Na, Stenfjärdsdrätten Bö, Uppdrätten ÅL samt t.ex. Drättbukten Su, Drätted Ho, Drättudden Df Sn. Till dial. dräkt, drätt syftande på notdragning, båtuppdragning el.d. (FO). (LEX)

-drätt

En grupp av namn som ursprungligen bör ha betecknat notvarp är namnen på -drätt, som är ett trettiotal. Hälften av fallen finns i Föglö Klovskär och Byvik- och Buskärsdrätten i Brändö Lappo, där de har bevarats som namn på vattenlotter. De övriga fallen såsom Gammaldrätt i Pargas, Drätten i Hitis, Glonäsdrätten i Snappertuna har varit notvarpsnamn. Ordet drätt 'notdragning; notvarp' (FO) är en avledning av verbet draga. (SKG:180)

DRÖL

i Drölan vattenpott Pe, Drölen odl. Vö, Drölet och Sandviksdrölet odl. Mu. Till dial. dröl 'sank plats' (Huldén SNF 40:13) (LEX)

-dröl

Namnen på -dröl förekommer endast i Pedersöre, Vörå och Munsala. Det osammansatta Drölet dominerar. Drölen i Pedersöre betecknar en vattensamling, annars åsyftar namnen nuförtiden ängar och åkrar. Dröl är belagt som terrängord i Munsala i betydelsen ?mycket sankt ställe, som det kan vara farligt för kreatur att råka in i?. (TER:166)

Dröppel-

i Dröppelkärr odl. Or. Till dial. dröppla 'drypa' (FO). (LEX)

Du-

(du:-) i Duklint Ku Le, Duviken Iå Sj Ky. Oklart ursprung. Jfr Duv-. (LEX)

Dubbas

i odl.namn Dubbas och Dubbassveden Nv, Dubbas kärret Kb. Till pesonn. (LEX)

Dubbel-

i Dubbelmarken starräng Le, Dubbelnäs Pä, Dubbla gärdan Lu, Dubbla ladan Mu Pu. Till adj. dubbel. (LEX)

Dubbers-

i Dubbersholm udde Lu. (LEX)

Dugret

(du:gret) åker Fi. (LEX)

Dukat-

i Dukatgrundet Vb (gott fiske?). (LEX)

Dulu-

i Duluviken (dɷlɷ-) Te. (LEX)

Dum-

i Dumbäcken (dɷmm-) bäckar Tj (delvis underjordiska), Dumhällor (dɷmb-) grund Nä. Till dial. dumbäck 'bäck utan egentlig fåra' Tj (FO). (LEX)

Dumbas/-is(-)

(dɷmb-) i Dumbasback Nä, Dumbisbacken gårdsgrupp Mu, Dumbisgrynnan Sv. Till dial. sb. dum 'dövstum person' (FO). (LEX)

Dummel-

i Dummeldal odl. Ko. (LEX)

Dumpen

(domp-) upplandning Kv. Till dial. dump 'tuva' (FO). (LEX)

Dun-

(du:n-) i Stor- och Lilldunen grund Ku, Dunminne holmar So, Dunskären Hi, Dunängen Sm. Oklart ursprung. (LEX)

Duna-

i Dunabacken (du:na-) Pä. (LEX)

Dunkavle-

i Dunkavlen grund Ku, Dunkavelkobb So. Till växtordet dunkavle. (LEX)

Dumlan-

i Dumlanlindan odl. Kb. Till dial. vb dumla för 'tumla, vältra sig, om barn' (FO). (LEX)

-dumma

i Sanddummor (-dɷmbor) hed Sb. Till dial. dumma för 'plats där djur vältrat sig' (FO). (LEX)

Dunder-

i Dunder gård Pö, Dunders omr. Kh, Dundran grund Bj, Dundret grynna Vå, fors Ka, samt Dunderbacka Fö Sn, Dunderbacken Po Vö Mu Nb, Dunderberget Ky Mö Nä, Dunderbäcken Pä, Dundergruvan He och Dundersgrundet Mu, Dundershålet grotta Bo, Dundersmalm St. Till personn. eller sb. dunder syftande på ljud (t.ex. ihåligt berg). (LEX)

Dundran-

i Dundranberg (ihåligt berg) och Dundranflisan Kö. Till vb dundra. (LEX)

Dunka(r)-

i Dunkarfallet odl. Lt, Dunkahäll holme Lovisa, Dunkakärr Si, Dunkarkärret Fö, Dunka(n)mossen Li. Oklart ursprung. (LEX)

Dunkars

i Dunkars hagen Tj, Dunkasören Re. Till personn.? (LEX)

Dunkes-

i Dunkesbacken Na (ihåligt berg). Till vb dunka, jfr Dundran-. (LEX)

Dunklan-

i Dunklanberg(et) St. (LEX)

DUNS

(dɷns) i grundnamn Dunsen K:stad Sb, Svartbergsdunsen Sb. (LEX)

Dunsens

lgh Ge. Till personbin., jfr dial. duns 'stor och lunsig man' (FO). (LEX)

DUNT

(dɷnt) i ett tiotal namn på små kullar el.d. i ÖB NL, t.ex. Dunten odl. Bo, backar Nb Bj, Vimansdunten Ka, Smedjebackdunten Je, samt Dantudden Bo. Till dial. dunt 'liten kulle' (FO). (LEX)

Dunta-

i Duntabacka Si. Enl. uppg. syftande på dovt ljud i berg, jfr motsv. vb dunta i ÖB (FO). (LEX)

Duntas-

i Duntasholmen backe Pu, Duntastået väg Nb. Till personn. eller beb.namn.? (LEX)

Dunu-

(dɷnɷ-) i Dunubrink och Dunuvik Te. (LEX)

Dur(a)-

(du:r(a)-) i Durminne vik Ho, Durmossa Kb, samt Durabacken odl. Lt. Oklart ursprung. Jfr Dyr-. (LEX)

-durk

(-dɷrtjin) i Durken källa samt Nyängs- och Keskärrsdurken skogar, alla i Ki. Oklart ursprung. (LEX)

Durr-

(dɷrr-) beb.namn Durr Nä, Durras Mu Kr, samt Durrback(en) och Durrkrok vägkrök Nä, Durrkärr Db. De förstn. till ngt personn., de följ. till beb.namnet. (LEX)

Dus-

(du:s-) i Dusdal Ho, Duskärr Pa. Oklart ursprung. (LEX)

Duss-

(duss-) i Dussören Bö. Till dial. dussa 'fårhona' (FO)? (LEX)

Dussas-

i Dussasbacken, -berget Pa. Till ett mansbinamn Dussen. (LEX)

Duv-

(du:v-) i Du(v)bäcken Bo, Duvgärdan Bo Or, Duvholm(en) Na Hi Br, Du(v)mossen Kb, Duvpotten Bo. Till sb. duva? Jfr Du-. (LEX)

Duvar-

(du:var-) i Duvargrund Ma, Duvarkobban Nä, Duvarviken Ky. Oklart ursprung. (LEX)

Duvis-

i Duvis gärdan (du:vis-) Ma. Till en personbet.? (LEX)

Dy-

i Dyet äng och Stormossadyet (-dy:e) kärr Ky, samt som förled (dy:-) i Dybäcken (el. di:-) Bo, Dyvarp(et) Si, Dyviken Na Kar Iå Si St (ofta kort dy-). Kanske till sb. dy 'gyttja'. Jfr Dö-. (LEX)

Dygn-

i Dygnfall (dyg(e)n-) odl. Es. (LEX)

Dykan-

(dy:k-) i Dykanberget Na, Dykargrundet Na, Dykarholmen Pä, Dykanstenen Li Mu. Till vb dyka 'dyka i sjön'. (LEX)

Dymmel-

i Dymmelmossen (dymbel-) Vf, Dymmars- el. Dymmersnäs Pa. (LEX)

Dyn-

(dy:n-) i Dynan udde En samt Dynkärr Es, Dynudden Na, Dynäng Sn. Oklart ursprung. (LEX)

Dynaborg

odl. Br. Uppkallad efter Dünaburg? (LEX)

Dyng-

(dyng-, i ÅL Bo ding-) i Dyngan grund Bj, Dyngberget Pä Nä, Dyngbådan Be, Dynggrynnan Re, Dyngholmen Jo, Dyngklev Ho, Dyngklobben Sb, Dyngkyan Pu, Dyngkärr Su, Dyngslagan Kn, Dyngsund Be, Dyngsveden Bo, Dyngvekan Mu. Till sb. dynga syftande på 'smuts; sjögräs' el.dyl. (FO). (LEX)

Dyngan-

i Dynganskär (dynjan-) Hangö. (LEX)

Dynge(s)-

(dynji(s)-) i Dyngeklev Na, Dyngelandet odl. Sn, Dyngestycket = -åkern Hangö, Dyngesåkern Ka. Jfr Dyng-. (LEX)

Dynghops-

i Dynghopslindan odl. Nv. Till dial. dynghop 'gödselstad' (FO). (LEX)

Dyngsto-

i Dyngstobacken Öj, Dyngstodals- Tk, Dyngstoviken Öj. Till dial. dyngsto 'gödselstad' (FO). (LEX)

Dynis-

i Dynisbacken (dy:nis-) Pu Nb, Dynisängen En, jfr Dyniksberg (dyniks-) Es. Oklart ursprung. (LEX)

Dynk-

i Dynkdal äng Ho. (LEX)

Dynnas

hn He. (LEX)

Dynt-

i Dyntback Or. (LEX)

Dyr-

(dy:r-) i Dyrminne vik Ho, Dyrsundet Hi, Dyrängen Si. Oklart ursprung. Jfr Dur-. (LEX)

Dyrk-

i Dyrkbacken och Dyrkhagen Ge. (LEX)

Dyssje-

(dysi-) i Dyssjekärret, Dyssjemossen Mö. (LEX)

Dyst-

i Dystan odl., jte Dystmalmen Ky, samt Dyståkern (och Distby) Es, Dystängen Ka Es. Oförklarade. (LEX)

Dål-

i Dålberg (då:l-) Sa. (LEX)

Dålamatte

(dola-) grund Hi. (LEX)

Dåli

(doli) f.d. hn Lf. (LEX)

Dån-

(Ge då:n-, i ÖB don-) i Dånan odl. Öv, Dånåsen odl. Sb, Dånänget Lf, Dånö by Ge, samt som Dåna- (allm. dona-, öNL dɷna-) i bl.a. Dånabacka lgh Ka Si Mö, Dånabacken Iå Pä Mö Or Kb, Dånaholm Ko, Dånahäll berg Ho, Dånanabb Ko, Dånalandet Li. Oklart ursprung; jfr kanske Buller-, Dunder-. (LEX)

Dånan-

i Dånankärret (donan-) Ki. (LEX)

Dånars-

i Dåna(r)sängen Ky. (LEX)

Dåsa(r)s

(dosas) gård Na. (LEX)

Dår(s)-

(då:r-) i Dårberget Ka, Dårholmen Kr, Dårkyan Db samt Dårsholmen (Bö). Oklart ursprung. (LEX)

Dåvers

(då:værs) hn Ka. Se följ. (LEX)

Dåvits(-)

(då:vis) i Dåvits hn Ka (= föreg.), by Ky, gård Es, i Dåvitsby. Till mansn. David. (LEX)

Däken-

(de:k(e)n-) i Däkenholm Iå, Däkenskär Bo. Till sb. djäkne, jfr Dekon(i)-, Djäken-. (LEX)

DÄLD

i ett 30-tal namn, de flesta i vNL (dæ:ld(en) Na Pa öNL ÖB, dælld(e)n Su vmNL), t.ex. Dälden allm., Skogsdälden Pa, Svartdälden Te, Mullkärrsdälden Ky. Till sb. däld 'dalsänka' (FO). (LEX)

-däld

Sällsynta namn på sänkor är också däld-namnen. Sammanlagt förekommer de endast ett trettiotal gånger i hela Finland. De flesta av dem påträffas i Tenala och andra västnyländska kommuner. Bestämd form dominerar. Oftast betecknar namnen sänkor, i Nyland också skogar, åkrar och mossar. Namnen är bildade till ordet däld ?dalsänka?, som är känt från Nyland, Åboland och Åland. Bestämningslederna är oftast lägesangivande som i Djurbäcksdälden i Ingå och Klobbhagadälden i Tenala. (TER:106)

Dälje-

i Däljogrund(et) Su, Däljevägen Jo, båda altern. Däljö-. Oklart. (LEX)

Däll-

i Dällbacken Or. (LEX)

Däm-

i Dämman/-orna (de:mbon) holmar Sn, med Dämgloet, -sundet, Dämman uppdämd sjö Es. Till vb dämma 'dämma för' (FO) el. motsv. sb. (LEX)

Dämp-

i Dämpan och Dämphusgrundet kullar Mu. Till dial. dämpa 'bordnot' (FO). (LEX)

-däska

i Fårdäskan, Kärrdäskan, Odondäskan (-deskjon) odl. Pa. Oklart ursprung. Jfr Aldasket. (LEX)

Däskar-

i Däskabådan (desska-) Be. Jfr Diskarn. (LEX)

Dö-

i Dövik(en) (dö:-) Na Pa Ki Iå. Trol. besläkt. med Dy-. (LEX)

Döbbes-

(döbbis-) i Döbbesholmen, -näset Bö. Jfr Dubbers-. (LEX)

Döbels-

i Döbelsbacken (dö:bels-) Nb. Med monument över G.K. von Döbeln. (LEX)

Död-

(dö:(d)-) i Dödan/-orna grund Tk, Fårdöden berg Ko, Märradöden teg Pa, Mattasdöden berg En, samt Dödbacken St, Dödgrund Iö, Dödgrynnan Be, Dödholmen (de:-) Bo, Dödlandet odl. Lt, Dödmossen Py, Dödören (döyrn) Hangö. Till sb. död med växlande syftning. (LEX)

Dödar-

i Dödarbacken Es. (LEX)

Dödis-

i Dödisbacken och Dödisudden (dö:dis-) Pä. Jfr föreg. (LEX)

Dödman(s)-

i ett 50-tal namn överallt (vanl. dö:mans- i vNL, döm(m)a(n)s- i ÅL ÅB ÖB, ibl. dömma(r)s- i So Ku Ko Hi osv.), t.ex. Dödman grund Sn Iå, Dödaman berg Pu, Dömmanholm Lu, Dömmarsklobben So Hi, Dömansklacken Sn, Dömma(n)snäs Kö Ho Na, Dömmerskat Re, Dömma(n)skär o.d. (25 st.), Dämmasvik Ko, Dömmanören Bö. Till sb. dödman syftande på likfynd el. gravar (jfr Huldén SNF 40:141). (LEX)

Dön-

i Dönvik (dönn-) Su. (LEX)

Döns-

i Dönsby (döns-) Ka, Dönsviken Sn. Till ett mansn. Dönis el.d. (LEX)

Döpar-

i Döparudden (dö:par-) Fö. (LEX)

Döra-

(döra-) i Döragärdan Tj, Dörasvedja Sn, Döraviken Mm, Dörakall odl. Ky. De förstn. till sb. dörr (FO), det sistn. trol. fi. -kallio. Jfr Dörr(a)-. (LEX)

Dörget

(dörrje) skogssänka Lf. Till dial. dörge 'snårskog' (FO). (LEX)

Dörr(a)-

i Dörrberget Sb och Dörråkern Nä (dör-), Dörrmossa och Dörrängen Pa (dö:r-) och kanske Dörronäs och Dörravik Kö. Till sb. dörr?, jfr Döra-. (LEX)

Döss-

i Dössäng Ku. (LEX)

Döv-

(döu-) i Dövberget Db, Dövgrund Nä, Dövgärdan Kn, Dövkil Ho, Dövkärr Si (1769 Döfkiärr-), Dövskär Ho, Dövvik Na, Dövån St. Oklart ursprung. (LEX)

Dövas

(dö:vas) hn Pä. Till en personbet. inneh. adj. döv?. (LEX)

DÖVLA

i ett 60-tal namn på odl. eller kärr, s.g.s. alla på Kimitoön (dyvlon) eller i Björkö i ÖB (-dövlɷn), t.ex. Dövlan (25 st.), Mandövlan Ki, Sötdövlan Df, Prästängsdövlan Bö, Rackeldövlan Bj, jte Dövelgärdan Ki, Dövelholm Df. Till dial. dövla 'fuktig sänka' el.d. (FO). (LEX)

-dövla

Namnen på -dövla är omkring 60 och finns huvudsakligen i Åboland, i Kimito och Västanfjärd, i Bromarv i Nyland samt i södra och mellersta Österbotten. Namnen betecknar oftast sankmarker, ibland åkrar och pottar. Ordet dövla betyder i Replot ?sankt ställe, litet träsk?, i Björkö ?gräsbevuxen sänka med göl i botten?, i Kimito och Bromarv ?gräsbevuxet skogskärr?, i Tenala ?sumpig däld?. Formen är alltid bestämd och uttalet är oftast -dyvlon. Bestämningslederna är oftast lägesangivande, som i Lillbergsdövlan i Björkö, ibland beskrivande, som i Stordövlan i Replot. (TER:160)