Namnledslexikon:E
Ebb-
se Äbb-. (LEX)
Ebbo
by Bo. Till mansn. Ebbe. (LEX)
Ecker-
i Eckerö sn på ön Eckerön (e:krön) ÅL. Urspr. gen.sing. ek(e)r av trädordet ek. Jfr Eker-. (LEX)
EDA
(idɷn) i ett 50-tal namn på delar av åar i nÖB, t.ex. Storedan Pu, Hiskedan Kr, Lillforsedan Tj. Till dial. eda 'motström i å' (FO). (LEX)
-eda
Namnen på -eda uppgår till ett femtiotal. De förekommer enbart i norra Österbotten. Namnen betecknar utvidgningar i åar och bäckar, ofta nedanför forsar.
Namnen har bestämd form -edan, ofta med n-bortfall: -ido. De är bildade till det i Österbotten belagda ordet eda ?motström, bakström?, ?bakvatten i bukt av en å eller nedanför fors?; ?bakströmsvirvel?. Namnen innehåller ofta forsnamn som Aspforsedan och Lillforsedan i Terjärv samt Krokforsedan i Kronoby. Ett par gånger ingår i namnen ett personnamn som i Damströmsedan i Terjärv. (TER:187)
ED(E)
i nära 400 namn på landhalsar, de flesta i ÅB (vanl. -eide el.d., i ÅL vNL -e:de), t.ex. Dragedet Sa, Stångskärs edet Vå, Flögedet Kö, Ed Ho, Raumedet Na, Träskedet Hi, Sandöedet En, Långgloedet Iå, Bredörsedet Bj, samt ett hundratal motsv. namn på Ed-, som Edbacken Kb, Edgärdan Ho, Edlandet Ko, på Ede(s)-, som i Edeskär(et) Iö Ho Vö, Edeshalsen Bo, Edesviken Pa vmNL, eller Eds-, som Edsbacken Mu, Edsviken Iå La. Till dial. ed(e) 'landhals' (FO). (LEX)
-ed(e)
Namnen på -ed(e) uppgår till omkring 400 och finns främst i östra Åland, Åboland, västra Nyland och norra Österbotten. Som bynamn förekommer Smedsede i Tenala och Kyrkslätt, och ett säkert ede-namn är väl också det äldre Gullede (1410 Golede) för Lindö i Tenala. Obestämd form har områdesnamnet Ed i Houtskär. För övrigt har namnen antagligen bestämd form, som i Kasvik edet i Finström, Flögedet i Kökar, Samsor edet i Rimito, Salsedet i Pargas, Kvarnedet i Dragsfjärd, Strömsedet i Snappertuna och Bodöedet i Öja. Uttalet är -e:de på Åland och i västra Nyland, för övrigt -eide o.d.
I namnen ingår det i dialekterna levande ordet ed(e) för 'landhals, näs', liksom för bl.a. 'hals på sliten åra' och 'svagt ställe på garn' (FO). (SKG:137)
Edas/is(-)
som beb.namn Edas Ho Na Pu, Edars Ko, Edis Hi Mu, Edeses Bj, samt i t.ex. Edas forsen Pu. Till ed(e) syftande på läget, därtill bildad personbet. eller ngt av beb.namnen. (LEX)
Edgars
som beb.namn i Ge Sb. Till mansn. Edgar. (LEX)
Edits
som beb.namn Edits Iå Es, Editas Re La Kb. Till kvinnon. Edit. (LEX)
Edlas
(e:dlas) som beb.namn i Fi Su Iå Ma Re Pu La samt i t.ex. Edlas hällen (e:dlos-) Fö, Edlaskärret Ki, Edlasbacken Iå, Edlas lindorna Tj. Till kvinnon. Edla. (LEX)
Edon-
i Edonskär (eidon-) Na (Lökh.). Jfr Edukläppen (eidu-) Na (Borstö).(LEX)
Edus-
(e:dɷs-) i Edusas gd Sv, Edusgrundet Si och Edu-morfars gärdan Pä. Till kortf. Edu av mansn. Edvard. (LEX)
Edvards(-)
som beb.namn i Ha Fi Ho (e:dvartos) Po Kh och Re Pe Pu (e:dvartas) samt t.ex. Edvartasgrundet Öj. Till mansn. Edvard. (LEX)
Edvins
som beb.namn i Su och Pö Mm Re Pu (e:dvinas) samt i t.ex. Edvins grundet Fö. Till mansn. Edvin. (LEX)
Efraims(-)
som beb.namn i Ha Su Na samt i Efraimskärret (efframas-) Sb. Till mansn. Efraim. (LEX)
Efter-
i notvarpsnamn Efterberget Ki och Eftersta Fb. Till prep. efter, adj. eftre (FO). (LEX)
Ege-
i Egenäs Fö. Oklart. (LEX)
Eglo(n)-
i Egloskär (ægglo-) Fö, Eglonskär (egglon-) So Kö Ko, Eggloskär En. Jfr dial. igla 'igel' (FO). (LEX)
Eikas-
(eickas-) i Eikasberget, Eikasgärd, Eikasholmen Mu. Till kortf. Eik av mansn. Erik (Huldén SNF 40:116). (LEX)
Eirikas
se Er(i)kas. (LEX)
Einars(-)
som beb.namn (einaras) Sv Re samt i t.ex. Einars myran Ha. Till mansn. Einar. (LEX)
Eiro(s)
i Eiros gd Kb Öj, Eiroskällan Bo, Eirosstycket Si, Eiro-farbrors åkern Mö. Till en form av mansn. Erik, jfr FO. (LEX)
Ej(s)-
i Eitsböle (eis-) by Kar, Ejskil Na (1792 Estkihl), Ejskärr Si, Ejsnäs Pa och Ejskär(et) Kö Na (1792 Est-) och Hi (4 st.). Till dial. ed(e), eke el. kanske troligast est (FO)? (LEX)
Ekbols-
(e:kbols-) i Ekbolsbergen, -fjärden, -skatan, -udden Ec. Oklart ursprung. (LEX)
Ek(e)-
(ÅL vNL e:k-, ÅB öNL æik-) i Ekarna omr. Sn, Strömma eken Ko, samt ca 200 namn på Ek-, de flesta i ÅB vNL, inga i ÖB, t.ex. Ekbacka, -en allm., Ekbötet Fö, Ekdal(en) Fi Ge Fö Ko Df, Ekholm(en) (16 st.), Eknäs(et) Ge Su Le Fö Na Pa Ki Bo, Ekskär Ho, Ekudden Fi Pa Df Ky Es Bo, Ekö(n) Fi Te. Till trädordet ek, eller eke i enst. namn på Eke- (e:ke-) som Ekedal Vå eller (eitj-) Ekeholm Ho, Ekedal, -näset Hi. (LEX)
Eker-
i Ekerö (e:kre) by Po. Till gen. ek(e)r av trädordet ek. Jfr Ecker-. (LEX)
Eko-
(e:ko-) i Ekohäll(en) Sa, Ekokärr Jo. (LEX)
Ekorr-
i Ekorrbacken, -berget (eckor-) Iå, Ekornholm (e:kon-) Iå (1783 Ikornhollm), Ekorrhagen Pa och Ekorrmossen Ki (ikɷr-), Ekorrskogen Vasa. Till sb. ekorre (FO). Jfr Ikorn-. (LEX)
Ekrett-
i Ekretten (e:krettin) odl. Fi, jte Ekrettshägnan, -sveden. Oklart ursprung. (LEX)
Ekstock-
i Ekstockhamnen Sa. Till sb. ekstock för ett slags liten båt (FO). (LEX)
Elak(a)-
i Elakaklubben höjd Nv, Elakkärr(et) (ilak-) Na och (i:lak(a)-) Sb Kh Kv Mu Nv Kb, Elakliden (elak-) Lf. Till dial. adj. elak 'oländig' el.d. (FO). (LEX)
Elans
(e:lans) gd Ha. (LEX)
El(d)-
(vanl. e:l(d)-) i Eldback (eild-) Na, Elberget Mö, Elbråtan Po, Eldsbrantarna Ko, Eldberget Si, Eldmyran Pu, Eldskär Hangö (=Gustavsvärn), Eldstänget Ka, Eldörarna (eild-) Pä. Till sb. eld syftande på brand eller signaleld (Eldskär). (LEX)
Eldan-
i Eldanberget En, Eldarberget Sa Fi, Eldangrundet Te. Till vb elda 'bränna eld' (FO). (LEX)
Eldbandet
skog Öv. Till dial. eldband för 'magiskt medel mot skogsbrand' (FO). (LEX)
Elefanten
som namn på berg Ki, odl. Li. (LEX)
Elias-
i beb.namn Eliasas (eli:asas) Ha Su Fö (el. ælljasas) Py Sv Or Mu Pe, (ælljasos) Kh Vö Or, samt i Eliasas backen Or, Eliasos bådan Bj, Eliasas gärdan Py. Till mansn. Elias. (LEX)
Elis-
i beb.namn Elisas o.d. Ho Sv, samt t.ex. Elisback och Elisgrund Ma. Till mansn. Elis. (LEX)
Ell-
se Äl(l)-. (LEX)
Ella(s)-
i Ellas gård Tj, Ellagärd Mu, samt bl.a. Ellasgärdan och Ellaspotten Bo, Ellasåkern Ki. De förstn. kanske till mansn. Ella av Elia(s) (Huldén SNF 40:116), de övr. till kvinnon. Ella. (LEX)
Ellens-
i Ellenas backen Ma. Till kvinnon. Ellen. (LEX)
Ellfolk(as)
gård Nä. Till gårdsn. Elpe (Karsten SB II:38). (LEX)
Ellidas-
i Ellidasklacken grund Ky. Till skeppsnamn? (LEX)
Ell(i)s
i gårdsn. Ellis Sa, Ells Kö, jte Ellskläpp(en). (LEX)
Ellmattas
hn Bo. Till två personn., ? och Matte. (LEX)
Elm-
i Elmdal by Ki. Se Älm-. (LEX)
Elmas
gård Re. Till kvinnon. Elma. (LEX)
Elpe
gård Nä. (LEX)
Elsas
som beb.namn i Iå St samt i t.ex. Elsas kuran Kb, Elsas kärret Re. Till kvinnon. Elsa. (LEX)
Elva
i Elva bönders klobben Hi, Elvaminutersgrynnan Kn. Till räkn. elva. (LEX)
Elves-
i Elvsö (ellves-) by Ko, som ingår i Elvsöskär Kö. Till mansn. Elef. (LEX)
Elvi(s)-
(ellv-) i Elvisgärdan och Elvismossen Pä, Stora och Lilla Elviskär Na (1812 Elfviskär). (LEX)
Em(b)-
i Embos gård Lt, Embom by Li, med Embmossen (e:mb-) och (utt. æmm-) Emböle odl. Pa, Emdal(en) Sa Pa Ki, Emskär Ec, Embovik Le. De förstn. till personn. Æmbe (Granlund SNF 44:386). (LEX)
Emils
som beb.namn Emils Sa Kb Tj Pu, Emilas Ha Fö Kö Sb Re Pu, Emil(d)os Iö Ho, samt t.ex. Emilos grundet Ho, Emilsskogen Si. (LEX)
Emilias
som beb.namn Su Bj. Till kvinnon. Emilia. (LEX)
Emkar-
i Emkarby (enkar-) Fi. Till en inbyggarbet. på -karlar, jfr 1438 Emptakarllaby. (LEX)
Emma(s-)
i beb.namn Emmas Sa Bj Pu Kb, Emmos So, samt t.ex. Emmasgärdan Pä, Emmas viken Fö. Till kvinnon. Emma. (LEX)
Emp-, Emt-
se Ämp-, Ämt-. (LEX)
En-
(e:n- ÅL vmNL, f.ö. æin-) i ett par hundra namn överallt, t.ex. Enbacka/-en allm., Enbolstad by Fi, Enböle Iå, Enholm(en) (12 st.), Enkulla NL, Enkärret Ko Na Pä Li, Enskär(et) (20 st.), Ensten(en) (ett 10-tal grund), Envik(en) Fi Ku Pa Nä, Enören/-arna Lu Vå Ho Hi En Be. Till trädordet en (Enbacken, Enskär) eller syftande på en enda, enslig (Ensten, Enböle?). (LEX)
Ena-
(ina-) i Enagrund Sb Bj. Till dial. ene 'pulsnot' (FO). (LEX)
Enals-
i Enalsskatan Kh (med en al). (LEX)
Enbjörken
grund Nb (med en björk). (LEX)
Enbol-
(æinbo:l-) i Enbolet äng, vik Hi, vik, notvarp Bo, med Enbolsholm(en). Jfr Ändbolet vikar Iö. Oklart ursprung. (LEX)
Enbusk-
i Enbusken grund Ky, odl. Pä, Enbuskkullen Ki, Enbusklindan Le, Enbuskmaren Nä, Enbuskören Br La. Till enbuske. (LEX)
Enes-
(e:nes-) i Enesbacken Bo, Eneshällarna och Enesudden Fö. Oförklarade. (LEX)
Engelberts
i beb.namn Engelbert(a)s Su Kö Tj. Till mansn. Engelbert. (LEX)
Engel(s)-
i Engelsby Ki, Engelsnäs Te, Engelskobben Ky. Bynamnet till mansn. Ängil, de övr. oklara. (LEX)
Engelsk-
i Engelska bäcken Vå, Engelska åkern Sn. Till adj. engelsk. (LEX)
Engelsmans-
i Engelsmansbacka He, Engelsmansbrotten En Sn, Engelsmans grunnan Fö, Engelsmans hamnen Ko Pä, Engelsmans kläppen Kö. Till engelsman, syftande på grundstötning el. strandhugg. (LEX)
Englas-
i Englasgrundet Sn, Englaskärret Pa. Till kvinnon. Engla. (LEX)
Engran-
i grundnamn Engranen, Engranskobben Mu (med en gran). (LEX)
Enklinge
(ænklinge) by Ku. (LEX)
Enladu-
i Enladuängen Ko (med en lada). (LEX)
Enmans-
i Enmanskyan Ky (odlad av en man?). (LEX)
Enris-
i Enrisbacken Py Mö Kb, Enrisgärdan Kb, Enrishagen He, Enrismossen Tj. Till växtordet enris. (LEX)
Ens-
(æins-) i Ensback(en) Bo Vö, Ensböle Bo, Ensåkern (ens-) Nä. Oklart ursprung. (LEX)
Ensam-
i Ensammen grund Vå, Ensambacken och -åkern (æismen-) Nv, Ensamtallen grund Pä. Till adj. ensam(men) (FO). (LEX)
Entall-
i Entallagrund Ko, Entallsgrund Na, Entallholmen och Entallskär Hi, Entallsören Pä (med en tall). (LEX)
Envalds
hn Pä Mö Lt (e:n- el. eivals). Till mansn. En(e)vald. (LEX)
Eres
se Ers. (LEX)
Er(i)k(a)s(-)
som gårdsn. el.d. i omkr. 150 fall, i formen Eir(i)kas Ho Kr La, Erkas/-os (e:rk- el. erk- ÅL ÅB ÖB, ofta erikas sÖB), Erke(r)s vÅL, samt som förled i de särsk. i NL vanl. Eriksberg, Eriksdal, Eriksgård, Erikslund osv. och tiotals namn som Erikasbacken Mu, Erkashagen Sa, Erkashällen Ec, Erkosmossen Ku. Till former av mansn. Erik. Ingår dessutom i många sms. gårdsn. som Erik Ers(sons) ÅL, Er(i)k-Jans Ha Fi Ge, Erk-Lars Pö, Er(i)k-Ma(t)s Ha Su Ma. Jfr Irkas-. (LEX)
Erlands(-)
som beb.namn i Ha Jo Tk och (ä:landas) Sb Nä, samt i t.ex. Erlandsberget Jo, Erlandsböle by Pä, Erlandsviken Sa. Till mansn. Erland eller ngt av beb.namnen. (LEX)
Ern-
i Ernholm (ä:rn-) by Na (1540 Ärmdholm). Till ett mansn. Ärnmunder el.d. Jfr Ärn-. (LEX)
Ern(e)st-
i beb.namn Ernst Nä och Ernstas Öv (ennst-), Ernestas (ä:rn-) Bo, Ernstis (ä:nstis) Re samt t.ex. Ernstas udden Pa. Till mansn. Ernst, ä. Ernest. (LEX)
Ers(-)
som beb.namn Ers allm. (vanl. e:rs, i Ho Hi Po Bo æirs), Eres Fö, Ersas Fö Pä Li Lt, samt bl.a. Ersbacken Iå Pä Öv, Ersgrund Ku Hi, Ersklobben Ha Ge, Ersnabba Sa, Ersängen Mö Bj Or. Vidare i sms. gårdsn. som Anders Ers och Mats Ers Fi, Erik Ers Ha. Till en form av mansn. Erik, jfr ersmäss (FO). Om Ersby (ärs-) Pa, 1517 Ersteby, se artikeln. (LEX)
-es
i beb.namn särsk. i ÅL vÅB vNL (motsv. -is på andra håll), t.ex. Hanses Jo, Näses Ku, Tomases Ec, Träskes Sa, Blommes Iö, Nyroses och Brinkes Ho, Knutes Ko, Klases Sn, Ahlforses Ka. Till gen. av personbet. för husbonde eller inbyggare, ofta motsv. best. gen. -ens. (LEX)
Ervast(s-)
i Ervast hn Es, med Ervastkullen, -kärret, Ervastes hage Nv. Till mansn. Ärnvast. (LEX)
Esa(ia)s
i beb.namn Esas Ho Mö Nä, Esars Mm. Till mansn. Esaias el. dess fi. variant Esa. (LEX)
Esbo
se Äsp-. (LEX)
Esk-
se Äsk-. (LEX)
Eskil(s-)
i beb.namn Eskils (æssji(l)s el. æsskils) Ec Ge Iö Ho Ko Sn Ky På Li St Or, Eskilas Re, samt bl.a. Eskilsbacken St, Eskilsmyran Ge, Eskilskärret Hi Bj. Till mansn. Eskil. Den fi. formen Esko ingår bl.a. i gårdsn. Eskos i Ky Es He Si Bo Mö. (LEX)
Espings
by Iå; jfr Äsping-. (LEX)
-ess
i Latins esset farledssund Hi, Falkö esset f.d. sund Df, Essena vägkrök Ki, Essen äng Kv och Essan åkrök Ec. Till ess(a) för 'S-formad figur' (FO). (LEX)
Ess-
se Est- och ffr allt Äsk-. (LEX)
Est-
(æist- el. e:st-, y. esst-) i ett 50-tal namn i sFL, de flesta i NL, t.ex. Estas tp Pä, Estbacka by Bo, Estblekan grund Ko, Estboda odl. Si, Estby Ky, Estböle odl. Po, Estholm(en) Kö Ko Na En Db Ky Es, Estlotan skär Si, Estmalmen Es, Estskär En Iå, Estviken Si Pä St. Till est 'estländare' (FO). Jfr Ej(s)-, Ess-, Äsk-. (LEX)
Esters
som beb.namn i Ha Su Iå He Bj Tj. Till kvinnon. Ester. (LEX)
Estla-
i Estlaskärret (essla-, 1789 Eislas-) Hi. (LEX)
Etter-
i Etterskäret (æit-) Öj. Till sb. etter. (LEX)
Ettergadd(s)-
(æitär- eller e:tärgadd-) i Ettergaddgrund(et) Br Nä Mm, Ettergadd(s)holmen Te Vö. Till dial. ettergadd 'ettermyra' (FO). (LEX)
Etterslå-
i Etterslåmossen Te (e:tär-) och Bo (æitärslå-). Till dial. etterslå 'ormslå' (FO). (LEX)
Europa
odl. Bo. (LEX)
Eva(s-)
i Adam och Eva stenar Sn Kr samt beb.namn Evas Sv Kh Bj och t.ex. Evas gärda(n) Fi Br Li Ma, Evasgrynnan Bj. Till kvinnon. Eva. (LEX)
Evalds-
i beb.namn Evalas Kö, Evaldas Pu, Evaldos Iö, Evalds Ka Pä Mö Lt (eivals). Till mansn. Evald. (LEX)
Evelina(s)-
i beb.namn Evelinos Fi Su samt Evelinagrundet Py. Till kvinnon. Evelina, eller båtnamn? (LEX)
Evert-
i beb.namn Evertas Pe Vå So La Kb, Evertos Ho. Till mansn. Evert. (LEX)
Evighet(s-)
i Evighet åkerteg Mu, Bärs evigheten flade Bj, Evighetsholmarna kullar Nv. Till dial. evighet 'ngt långt' (FO). (LEX)
Evi(t)s(-)
(e:ves el.d.) i Eves gårdar Sa Kö samt Eveskärr Kö, Eviskärr Es och Evitskog by Ky. Åtm. det sistn. till mansn. Övidh. Jfr Övits-. (LEX)