Namnledslexikon:IJ

Kohteesta Sanat
Loikkaa: valikkoon, hakuun

InfoABDEFGHIJKLMNOPRSTUVYZÅÄÖ

Sisällysluettelo

i

ingår i ett par hundra namn, de flesta i Skghavet, ant. av typen Nordani vik Ku, Sunnani omr. Hi, eller också Mittiby gård Ge, Öster i skog Jo, Norr i land Iö, Grundet i fjärden ÅL Ho Hi, Kläppen i Nasskärs fladan Kö, Sunnan i dalen Na, Såder i fladan Be, Neder i byn Vö. Till adv. el. prep. i. (LEX)

Ick-

i Ickkulla omr. Jo, med Ickkullaberg och -hopen. (LEX)

Id- 1

(i:(d)-) i omkr. 70 namn som Idbäcken Df Sn Bo Pä Lf, Idglo Ho Na He, Idgrundet allm., Idholm(en) ÅL Iö Py, Idskär Ge Le Fö Ho Hi, Idviken allm. Till fiskordet id. Jfr följ. (LEX)

Id- 2

(i:d-) i bl.a. Iddal Fö, Idnäs Ge, Idö Kö, jfr Idholm(en) ovan. Kanske till växtordet idegran el.d. (Modéer Smål. skg.:107). (LEX)

Idas(-)

(i:das(-)) som beb.namn Idas Ho Iå ÖB, Idos Ha Fi och Back-Idos Iö, samt i bl.a. Idas brunnen Tj, Idosberget Ha, Idos revet Iö. Till kvinnon. Ida. (LEX)

Idelis-

i Idelisbacken (i:delis-) Fö; där det enl. uppg. växer idegran. (LEX)

Idnot-

i Idnotvarpet vik Ho. Till sb. idnot 'not för idfiske' (FO). (LEX)

Idusas

(i:dusos) lgh. Ho. Till mansn. Idus. (LEX)

Igel-

(i(:)gæl-, ÅL Hi e:gæl-) i bl.a. Igelkällan Jo, Igelkärr(et) ÅL, Igeltjärnen Fi Ka, Igelträsk(et) Ku Pa NL Kv. Till djurordet igel (FO). Jfr Il-. (LEX)

ihop

i Uddarna ihop (el. åhop) fiskeplats Ho. Ett s.k. "med-namn" (Zilliacus SNF 55:174). (LEX)

-ik(e)

(-ik(e)) i bl.a. bynamnen Södrik Es, Norike och Ylike Bo, Rike Pä, Kovik Vö. Till fi. joki 'å'. (LEX)

Ikar-

i Ikar- el. Ikerholmen (i:kar-/i:kær-). (LEX)

Ikorn(s)-

(i:kɷ(:r)n(s)-) i Ikornsberget Es, Ikornshället Pä, Ikornudden Bo, Ikornsåkern Si. Till djurordet ekorre (FO). Jfr Ekorr-. (LEX)

Il-

(i:l-) i Ilkärr(et) Sj. Till djurordet igel? Jfr Igel-. (LEX)

Iljan(a)s-

i Iljanshus (illjans-) odl. Fö, Iljanstomten (ilja:nas-) Jo (enl. uppg. till kvinnon. Iljana). (LEX)

Ill-

i Ill gård och Illans by Iå, med Illansdrag, -kärret, samt Illby Bo, med Illmossen, och Illholmen Mm, Illo = Västerillo by Vf. Åtm. de förstn. till mansn. Ille. (LEX)

Illes-

i Illesholm Bö. (LEX)

Illväders-

i Illvädersklintar och -kläpp Kö, Illväderssveden skog Tj, Illvädersäng Fö. Till sb. illväder 'oväder' (FO). (LEX)

Illvard-

(illva:rd-) i Illvarden odl., stuga, holme, och Illvardsbäcken, -holmen, -sundet, -udden, -viken, -ängen, alla i Bo. Till dial. illvar adj. 'som anar oråd' (FO). (LEX)

Ils-

i Ilsnabben (i:ls-) udde Sa. (LEX)

Im-

i Imböle (imm-) odl. Fi, med Imbölsviken. (LEX)

Imma(rs)-

(imma(rs)-) i Immaskär Ho, Immaskil vik Bö, Immarshamn vik Ku, Immarsholm Su och (i:mars-) Ha. (LEX)

Immer-

se Gymmer-. (LEX)

Immers-

i Immersby (imm(b)ærs-) Si, med Immersbybäcken, -viken. Trol. till mansn. Ingebiorn. (LEX)

Immun(der)s

som gårdsn. Ky He. Till mansn. Ingemund. (LEX)

Imons-

i Imonskil (i:mons-) odl. Ku. (LEX)

Imp-

i Impkobb (imp-) Kö. (LEX)

Imunders

(imɷndærs) gård Ky. Till mansn. Ing(e)munder? (LEX)

In-

(inn-) i namn som Inbyn bydel Sv, Infjärden Sb Kh Kv, Ingärdan Vf Nä, Inmossen Ma Pe, Insundet Ec. Till adv. inne 'längre inåt'. (LEX)

Inbo(rs)-

(vanl. imbo-) i Imborstädet sänka och Imboskär Bö, Ingeborgsgloet, -klobben och -ängen Hi, Imboliden och Imboängen Ky, Imbosuddarna Pä samt Inborr gård Pe, Inborsäng och Inborsesklobben Bj. Till kvinnon. Ingeborg? (LEX)

Inbund(e)n-

i Inbundna vassen Fö, Inbundna Västerviken Bj. Till inbunden 'instängd' (SAOB inbinda). (LEX)

Ineft-

i Innetängarna (innet-) Sv. Till prep. ineft 'inåt' (FO). (LEX)

Införe

som notvarpsnamn Ho och i Införevikarna En. Till dial. införe 'inåt' (FO). (LEX)

Ing-

i gårdsn. Ingas Ko Sj Es Li Vö, Ingars Pä St, samt Ingby Jo, Ingholm(en) Ku Pa, Ingskär Hi och Ingå sn NL. Till mansn. Inge. (LEX)

Ingars(-)

som gårdsn. St samt i Ingarskila by Iå. Till mansn. Ingvald el.d.? (LEX)

-ing(e)

i Kumlinge sn ÅL, med bynamn Enklinge, Seglinge (ä. -inga), och (utt. -ing) Käldinge by Na, Pellinge by Bo. Dessutom i omr.namn som Banning, Bäcking Ku, Sinting Fö (av -äng?) och grundnamn som Gölpingen Ho, Namnlösingen So, Vättingen Bö. (LEX)

Ing(e)l-

i gårdsn. Ingels Ky (injæss) Kn, Inglas Es samt Ingelsö(n) skog Kv. Till mansn. Ingjäld. (LEX)

Inger(s)-

i Ingerholm Bö, Ingersholma Ku, Ingerby Pä. Till personn.?, det sistn. till ingerboe 'ingermanlänning'. (LEX)

Ingermans-

i Ingermansby Lt. Till mansn. Ingemar? Jfr föreg. (LEX)

Ing(e)mars

som gårdsn. Ha Sv. Till mansn. Ing(e)mar. (LEX)

Ingre

(ingre) f.d. gård Iå. Till kvinnon. Ingrid. (LEX)

Ingvalds(-)

som gårdsn. Ingves Nä samt i Ingvalsby Te Ka Ky, Ingvarskär Kö. Till mansn. Ing(e)vald. (LEX)

Ingvast

gård Ky, jte Ingvaståkern. Till mansn. Ingevaster. (LEX)

Ini-

(in(n)i-) i namn som Ini byn beb. Öv, Ini hällarna flade Ec, Viken ini gloet Bö, Ini sundet varp Pa, Ini örarna Be. Till prep.uttr. med ini 'in(ne) i' (FO). (LEX)

Inis

(inis) gård Db, med Iniskällan, -ängen. (LEX)

Innan-

(innan-) i Innanbäck by Iå, Innangrunden Iå, Innanholm odl. En, Innanskogen St, Innanskäret strand Kn, Innanströmmen Su. Till adv./prep. innan 'innanför' (FO). (LEX)

Innanför-

i Innanför byn odl. So, Innanför Tågudden vik Ho, Innanför grinden odl. Mu. Till prep. innanför. (LEX)

Innanpå-

i viknamn Innanpå Ku Bö, Innanpå Bläggarsskärs kobban Bö, och Innanpå örarna skötplats Ho, Innanpå skäret fjärd Re. Till adv./prep. innanpå 'innanför' (FO). (LEX)

Inner-, Inre

(ä. inndær(-), y. inn(d)ra, i ÖB ofta inndran) i omkr. 500 namn som Innerfladan ÅL ÅB, Innerskär Bö En, Innerören Na, Innerholmen Br, eller Inre Borgen Ec, Ormö inre bådan Bö, Inre Finnholm Ho, Inre Krokholmen Si, i ÖB Inran brunnen Mu, Inran sundet Mm, Inran Ågärdan Kb. Dessutom superl. i Innersta Fjärdskär Ko, Innerstholmen Si. Till adj. komp. inre (FO). (LEX)

Inpå-

i Inpå fladan strand Kn, Inpå Byrkön odl. La. Till prep. inpå 'ända till' (FO). (LEX)

INSJÖ

(innsjö(:)) i ett 20-tal namn som Insjön el. Finnviks insjön, de flesta på ÅL, samt t.ex. Insjö grundet Vå. Till sb. insjö 'vattensamling uppe i land' (FO). (LEX)

-insjö

Drygt ett tjugotal namn på -insjö förekommer huvudsakligen på östra Åland och i västra Åboland. Vanligast är det osammansatta Insjön. Från Brändö kan nämnas några exempel, som innehåller ett ortnamn som bestämningsled, såsom Finnviks insjön, Gränö insjön. Namnen betecknar sjöar och är bildade till ordet insjö, som på Åland, i Åboland och Liljendal är belagt i betydelsen ?vattensamling utan förbindelse med havet?. I dialekterna kan ordet också ha en annan betydelse, nämligen ?vattensamling som genom smala strömmar el. sund står i förbindelse med havet och har salt vatten?. Namn som Insjön, vik i Sibbo, Insjön, alternativt Spjutsundsinsjön och Östersundom insjön, vikbotten i Sibbo, eller Bockinsjön, alternativt Bockholms fladan i Finström, kan avse sjön eller sjödelen längre in. Hit kan också höra Insjön i Björkö, Korpo. Betydelseparalleller finns i Sverige, där avsnörda vikar eller avskilda delar av sjöar har namn på -insjö i en annan betydelse än den riksspråkliga. (TER:204)

Instäng-

i Instänget äng Sn och Instängshagen Ky, Instängmossen St, Instängda landet odl. Tj Pu. Till vb stänga in 'ingärda' (FO) el. därtill bildat sb. (LEX)

Intag-

i Intagan (-tagon) odl. Pa ÖB, Grannas intaget (-ta:je) Na. Till ä. intaga 'inhägnad mark' (SAOB). (LEX)

-intaga

11 namn. Intagan förekommer som ägonamn i Österbotten (9) och Åboland (2). Om Intagan, namn på en äng i Lålby, Lappfjärd, har antecknats att den utgjorde en "intagning i rån och hörde till prästbostället". Om Intagan, åker i Tervsund, Pargas, sägs att det var "en liten täppa, inklämd mellan kullar, vägar".

Fsv. intaka f. avsåg 'intaga, mark, som hägnas till odling' (Sdw). Ordet är inte belagt i finlandssvensk dialekt (FOms), men app. intaga f. och intag n. förekommer tämligen allmänt i Sverige och avser närmast 'mark som intas för odling eller bete'.

En neutrumform, Intaget, förekommer på Nötö, Nagu. Där skiljer man på åkerlotterna Grannas Intaget och Sjögrannas Intaget. I en ortsbos förklaring av detta namn framstår den fornsvenska betydelsen ännu helt levande: Intaget på Nötö betecknar en plats "där man tagit in lite mera åker av skogen intill" (Agda Saarinen 1984). (ÅÄH:155)

Irenes

som beb.namn Vå och Ma (re:nis). Till kvinnon. Irene. (LEX)

Irkas-

i Irkasholmen (irkas-) Pa. Trol. till mansn. Erik. (LEX)

Is-

(i:s-) i Isbergen Ky, Iskleven Ho, Isnäset Fi och Isnäs by Bo, Isskär En, Isstråkan strömdrag Pu, Isvassa vik Sa. Till sb. is, syftande på isbildningar. (LEX)

-is

(-is) i ett tusental namn i ÅB NL ÖB. En mindre del av dem är namn på byar, som Hitis Df, Enkis Ko, Mielis Na, Paipis Si, Kallis Kb, eller på öar, som Kaskis Na, Kusis Rim. Vanl. uppkomna ur gen. på -isten eller andra böjn. former av fi. namn på -inen, som Hiittisten av Hiittinen. Särsk. i ÖB öNL ÖÅB i en mängd beb.namn som Näsis Bö, Bäckis och Starkis Pa, Skallfogdis Ki, Braskis och Langis Es, Nabbis Si, Råbackis Pä, Klockaris och Nybondis Sv. Till gen. av bet. för husbonde el. inbyggare, ofta motsv. best. gen. på -ens. Jfr -ais. (LEX)

Isa-

i Isasjön (i:sa-) Sv. (LEX)

Isak(as-)

(i:sak-) i Isak grund Bo, beb.namn Isakas ÅL Hi Li St Py ÖB, Isakos Iö Mm, Iskes Sv, samt t.ex. Isaksgrundet Sn, Isaksö Ge, Isakasbacken Fi Ki, Isakasgärdan Sa Fi Na Mu, Isakaskärret Sa Vf och Isakos brottet Bö, Isakos hällan Bj. Till mansn. Isak. (LEX)

Isand-

(i:sa(:)n-) i Isandpotten Pä Lt Mö, Isandspotten St. ev. Isarholmen Pä. Till dial. isand 'gräsand' (FO; jfr Granlund SNF 44:111). (LEX)

Isidors

(i:sidors) torp So, samt Isidors gården tomt Sa. (LEX)

Isis-

i Isisblekan (i:sis-) Ko. (LEX)

Israel(s-)

(i:sraæl-) i Israel grund Sm, beb.namn Israels Le Fö Ho Kv Vö Pu, samt bl.a. Israelsgrund(et) Kh Sv, Israelsgärdan Mu, Israelskärr Lt, Israels ugnen vik Ho. (LEX)

Istas(-)

(i:stas) som beb.namn Istas Pl Ma Bj, Istus Re, samt i Istasmossen Pö. Till kortf. av mansn. Israel. (LEX)

Ister-

i Isterberg (i:stær-) Pa. Till sb. ister. (LEX)

Itings-

i Itingshagen (i:tings-) Fi. (LEX)

Ivan-

(i:van-) i Ivanas gård St och Ivankallan grund Mm. Till mansn. Ivan resp. kanske ett fartygsnamn. (LEX)

Ivar-

(i:var-) i beb.namn Ivars Ha Vå Nä Kh Pu samt t.ex. Ivarhav Fi, Ivarskär Fi Kö, Ivarsbådan Nä, Ivarsgaddarna Kö, Ivarsholmen Ha Pä Py, Ivarsön Py och Ivarasåkern. Till mansn. Ivar. (LEX)

Ivis-

(i:vis-) i Ivisbergen, -kärr, -näs Es. (LEX)

Jackar-

i Jackarby Bo. Till uttr. i Åkerby. (LEX)

Jackos

gård Iö. Till fi. mansn. Jaakko? (LEX)

Jakas(-)

som beb.namn (ja:kas) Le So Öj Tj Kb och (jakas) Vö samt i t.ex. Jakasbacken Kr, Jakasmossen Vö. Till kortf. av mansn. Jakob. (LEX)

Jakob(a)s(-)

(ja(:)kop-) som beb.namn Jakopas ÅL Lt ÖB, Jakopes Sv, Jakopus Mm Or, Jakos Jo Le Vå Ho, samt i t.ex. Jakopasgärdan Su Pa, Jakopasverkan Sv, Jakopusmaren Mm, Jakobsklackarna En, Jakosbacken Jo Nv. Till mansn. Jakob. Jfr Jåkops-. (LEX)

Jako(s)-

i Jako (ja:ko) torp Iå och Jakos (ja:ckos) gård Mö, samt Jakobacka (ja:cko-) He Si Bo och Jakosberget Si, Jakosmossen Bo, Jakosudden St (alla ja:ckos-). Till fi. mansn. Jaakko. (LEX)

Jaks-

(ja:ks-) i Per-Jaksen odl., Jaksos och Per-Jaksos torp, Mats-Jaksos Västerstu gård och Jaksos karlarnas grundet, alla i Bö, samt Mats-Jaks gård Tj och Jaksör udde Or. Till kortf. av mansn. Jakob. (LEX)

Jakt-

i Jakten grund So Ko samt Jaktbacka Fö, Jaktbyggnan Vå, Jaktgrundet Sa Vå, Jaktgrynnan Nä, Jaktklevarna So och Jaktudden So Bo. Till sb. jakt syftande på skutbygge el.d., eller t.ex. fågeljakt. (LEX)

Jala-

(ja:la-) i Jalaberget Py, Jalaviken Pä. Till fi. låneordet jala 'ett slags segelbåt' (FO). (LEX)

Jankens

gård Pu. Till smekn. Janke av Johan. (LEX)

Jannas/es(-)

som beb.namn Jannas Ho Pö, Jannes allm., Janne(s)as Nä La, samt i Jannas kärret Fö, Jannesbådan Re, Jannesgärdan Po. Till smekn. Janne av Jan, Johan. (LEX)

Jan(s)-

(ja:n-) i beb.namn Jans Sa Jo, Janas Öv Re, Janses Jo Su Lu och t.ex. Janasfladan Be, Jansdavan Ec, Jansänget Lf. Till mansn. Jan. Dessutom i sms. beb.namn som Jan-Erikas allm., Jan-Karls Fi och kanske Karl-Jans Ha Sa Jo. (LEX)

Japan

(ja:pan) äng Mu. (LEX)

Jeggars

(jegars) gård Ky. (LEX)

Jepp-

(vanl. jepp-, ibl. jipp-) i beb.namn Jepp Nä, Jeppa Kö, Jeppas (ett 20-tal), Jeppans Sn, Jeppe(a)s Ko St Nä, samt ett hundratal namn som Jeppbacken Bo Pä St, Jeppkläpp Ko, Jepp(a)rödjan Sn Db, Jeppörarna Iö eller Jeppasgärdan Fi Kr, Jeppasskogen Ka, Jeppos hagen Ku. Till mansn. Jeppe. (LEX)

Jeremiasas

(jeremi:asas) gård Ha. Till mansn. Jeremias. (LEX)

Jeriko(-)

(je- el. jiriko(-)) som namn på beb. Vf Po Te Es Si, odl. Or Pe Pu, grund Mu, samt Jerikobacken Ky, Jerikobergen Ki, Jerikokällan Te, Jerikoviken Fb Mm. Till det bibl. stadsn. Jeriko. (LEX)

Jerusalem

(jeru:salem) som namn på beb. Po Te, odl. Ha Lu Si Kh, dal Ge, grund Mm, samt i Jerusalemsberget Bo. Till det bibl. stadsn. Jerusalem. (LEX)

Jesp-

(jessp-) i Jespars gård Py och Jespersgärdan Ki. Till mansn. Jesper. (LEX)

Ji-

i Jibäcken Nä och Jivattungen grund La (ji-) samt Jivik(en) (ji:- el. ji-) Sa Ho Bo Sb Nä Be. Trol. av Djup-, jfr Ju-. (LEX)

Jo-

(jɷ:-) i Joskär En, Jovarpet omr. La. (LEX)

Joa(n)s(-)

se Johans(-). (LEX)

Jobb-

(jobb-) i gårdsn. Jobbas Sb, Jobbes Ha Kn, samt Jobbör kulle Vö, Jobbiskleven Ku, Jobbstegen Na. Till ett smekn. av Jakob. (LEX)

Jobb(o)l-

i Jobblashålet sund Ky, Jobbolsudden Iö. (LEX)

Jockas(-)

som gårdsn. Ha Pö samt i Jockasängen Kv. Till smekn. Jock(e) av Johan(nes). (LEX)

Jodd-

i Jodd(as) gård Ka, Joddan udde Ky, samt Joddböle by Iå. Till kortf. Jodde av ett mansn. (LEX)

Joel(a)s(-)

som gårdsn. Joels Si Or Tj, Joelas Sv, samt i Joelas gärdan Nb, Joel(as) stenen Re Mu. Till mansn. Joel. (LEX)

Joens-

i Joens ören (jɷ:ins-) Bö. Till smekn. Joen av Johan. (LEX)

Joffas

i Norr- och Söderjoffas (-jɷffas) hn Bö. Till smekn. av mansn. Johan. (LEX)

Jofs(-)

se Joss-, Jåfs(-). (LEX)

Johanna(s-)

som torpn. Jo Fö. Till kvinnon. Johanna. (LEX)

Johanne-

(jɷhanne-) i beb.namn Johannebo Ec Ha Sa, Johannelund allm. sFL samt t.ex. Johanneberget NL, Johannegrundet Df, Johanneudden Bo. Beb.namnen till mansn. Johannes, de sistn. till sb. johanne 'midsommar', syftande på eldar el.d. (LEX)

Johannes(-)

som beb.namn Johannesas Ha Su ÖB, Johannesos Iö Ho och bl.a. Johannesberg och Johanneslund allm., samt t.ex. Johannesgärdan Pa, Johannesgrynnorna Be. Till mansn. Johannes. (LEX)

Jo(h)ans(-)

som beb.namn Joas Ko Bo Py Mu, Jo(h)ans ÅL He Si, Jo(h)anas ÖB, samt t.ex. Joasbacken Pa, Jo(h)ansgrundet Fi Ko, Joaskil Bö Na, Joanskär Ho, Johanasbådan Ma. Till mansn. Johan. (LEX)

Jolk-

i Jolkby Ky och Jolkbäcken Sj samt Jolka hn och Jolkaträsket Nv. Åtm. de sistn. av fi. ursprung. (LEX)

Jollas

gård He, nu stadsdel Hfrs. (LEX)

Jomal-

i Jomala (ä. jɷmmale, Ho jɷmal) sn ÅL samt (jɷmmal-) Jomaludden Ge, Jomalvik Jo, Jomalö(n) Ha So Ge och (jɷmal-) Jomalvik by En, Jomalberget, -sundet Pä, Jomalsund St. Återgår trol. på fi. ortnamn. (LEX)

Jonas-

(vanl. jɷ:nas-) i beb.namn Jonasas Jo Lt St, Jonases Ge, Jonasos Ho, samt t.ex. Jonasbacken Bo, Jonasasgärdan Na, Jonaseskleven Sn. (LEX)

Jongas(-)

som beb.namn Jongas Li, jte Jongasbacken. Till ett smekn. Jonge av Johan, Jon? (LEX)

Jonkas(-)

som beb.namn Jonkas Kn samt i Jonkasgrynnan Sv. Till smekn. Jonke av Jon. (LEX)

Jonnas(-)

o.d. som beb.namn Jonna Db, Jonnas Bo Pä, Jonne Ko, Jonnos Ho, samt Jonnadalen Db, Jonnaskärret Df. Till kortf. Jonne av Johan(nes). (LEX)

Jons

som beb.namn Jonis Su Sv Kh, Jonos Bj, kanske Jonsos Ho, samt t.ex. Jonokroken och Jonosfladan Bj, Jonsängen Pa. Till mansn. Jon. (LEX)

Jont(as-)

som beb.namn Jonta Ka, Jontas öNL, samt i Jonten grund Sb och t.ex. Jontängen Si Bo, Jontabacken Bo, Jontasskatan Mm. Till smekn. Jonte av Jon. (LEX)

-jope

se -jåpa. (LEX)

Joppas(-)

o.d. som beb.namn Joppas Nä, Joppis Kh, samt Joppasback, -änget Nä. Till smekn. Joppe av Jakob, Jåp. (LEX)

Joppnars-

i Joppnars gård Ma, med Joppnarsbacken, -gränden. (LEX)

JORD

i ett 30-tal odl.namn i NL ÖB, som Backersjorden Sn, Soldat(s)jorden St Öv, Länsmansjorden Nä. Till sb. jord 'jordområde' (FO). (LEX)

-jord

37 namn. Jord ingår i namn på ägor i Österbotten (13) och Nyland (24), där Snappertuna visar största beläggtätheten.

Appellativet jord f., fsv. iorþ 'jord, jordegendom, åker' (Sdw), syftar på 'odlingsmark, jordområde, äga' (FOms). I sammansättningar som klockarjord, prästjord och liknande bildar jord snarast en kameral term, och åsyftar en ägolott som ingår i en särskild löneförmån (se SAOB K 1319, P 2252).

Typiskt för namnbildningarna på -jord är att över hälften av förlederna är ett proprium eller en personbeteckning, som anger vem som äger eller disponerar jorden, t.ex. Klockarjorden, odling under Klockars hemman i Antby, Snappertuna, Länsmansjorden, odling i Näsby, Närpes, som uppges förr ha tillhört länsmannen. Benämningar på representanter för världsliga eller kyrkliga institutioner, som har tilldelats en odlings- eller beteslott, ses utom i Skoljorden, och Soldat(s)jorden även i Prästjorden i Övermark, Kyrkjorden i Näsby, Närpes, Smedensjorden i Knopkägra, Bromarv, samt Torparjorden i Rankila, Ingå. (ÅÄH:83)

Jordan

(jorda:n) som namn på sankmark Te, del av älv Py, samt i Jordansbäcken Nv. Till det bibliska flodnamnet Jordan. (LEX)

Jorda(n)s-

(jɷ:rda(n)s-) som gårdsn. Jordas Pä Lt St Py samt i bynamn Jordansby Te, Jordansböle Askola och t.ex. Jordasklevarna Iö, Jordasmossen Lt, Jordasängen Bo. Till fsv. mansn. Iordan. (LEX)

Jordbro(-)

i omr.namn Jordbro(n) Df Po Sn Re Tj samt bl.a. Jordbrohagen Po, Jordbrokroken vägkrök Tj, Jordbrokärret Ki, Jordbrolägden Ky. Till sb. jordbro 'vägbank av jord' (SAOB). (LEX)

Jordfall-

i Jordfallet el. -falls stuga He Si, Jordfallsbranten Si. Till dial. jordfall 'jordras' (FO). (LEX)

Jordhallon-

i Jordhallonåkern Si. Till dial. jordhallon 'åkerbär' (FO). (LEX)

Jordkumlet

(jɷ:lkomble) skär Ku. Jfr Jul-. (LEX)

Jordkärret

kärr, jordtag i Ge Sa Su Fö St. Jfr Mullkärr-. (LEX)

Jorpes

(jorpes) hn Kö. Jfr Larpes. (LEX)

Jorv(-)

(jorrv(-)) i Jorv hn Es, Jorvas by Ky, hn Pä. Till fi. personn. Jurva? (LEX)

Jos-

(jɷ:s-) i Josäng Ge, Josasgrundet La. Till personn.? (LEX)

Josafats-

i Josafatsdalen Es Hfrs. Av bibliskt ursprung. (LEX)

Josep(a)s(-)

(vanl. jɷ:sep-) som gårdsn. Ha Iö St ÖB samt i t.ex. Josepasbacken Mö Ma, Josepas grynnan Ho, Josepaskällan Nä. Till mansn. Josef el.d. (LEX)

Joss(as-)

i gårdsn. Joss Kö Ho, Jossas Ha öNL ÖB, Jossis Vö och bl.a. Jossant Lf (+Ant(e)), Josslas Nä (+Lars), samt t.ex. Jossmossen Pä Tj Nv, Jossängen Si Or, Jossasback(en) Mö Re, Jossisholm- Or. Till kortf. Josse av Jo(h)an. (LEX)

Jott-

i Jottan odl. Pä Li, Mörjottan Pä och Jottkällan Li. Till fi. juotto 'vattnande av djur', som lånord? (LEX)

Ju-

(vanl. ju:-) i Jubäcken Kr, Juvassa Le, Juvik(en) Ge En Iå Pä Or, jte Jyviken Sn. Trol. av Djup-, jfr Ji-. (LEX)

Jubbil(-)

(jɷbbill-) gård Kb, jte Jubbilhagen, -lindan, -mossen. Trol. ett fi. namn på -la. (LEX)

Juck(as-)

(jɷck-) i tiotals gårdsn. i ÖB, i formen Juckas allm., Juckis Kb La, Juckos Kb, samt t.ex. Juckasbacken Mu Pu, Juckasmossen Tj. Till kortf. Juck av Johan, eller fi. Jukka. (LEX)

Juda-

(ju:da-) i Judaberget Pä, Judakärr Ky, Judamalmen Si, Judastenarna grund Kn samt Judaland(et) odl. St Vö. Till det bibliska ortn. Juda(land)? (LEX)

Judas-

(ju:das-) i Judasholm(en) Df Pe, Judasören St. Till personn. Judas? (LEX)

Judu-

(judu-) i Juduback och Juduvik Ho. (LEX)

Jugans(-)

(ju:gans(-)) som gårdsn. Ec samt i Jugansholm, -sundet Fi. Till mansn. Jugan? (LEX)

Jugars-

i Jugarsholm (ju:gars-) Ku. Jfr föreg. (LEX)

Juktis-

i Juktiskobben (jɷktis-) grund Ky. Till dial. jukt 'sulläder' (FO). (LEX)

Jul-

(ju:l-) i ett 50-tal namn som Julberget Ge Fö Ku Mö, Julgrundet Bö Na, Julholm(en) Fö Ho Ko Pa Es, Julmalmen Mö, Julskär(et) Ec Na Hi, Julö(n) En Bo, samt Julkummelskäret Kö. Till sb. jul 'julhögtid', syftande på ngn händelse, eller av ä. ighul 'igel' (Zilliacus SNF 56:195). (LEX)

Julafton

som namn på grund, vik Hi. (LEX)

Julbullen

odl. med kulle Sj, grund Ky. Till dial. julbulle 'ett slags julbröd' (FO). (LEX)

Julias

(ju:lias) som beb.namn Sa Su Fö Iö Kn, och i Juliasgrundet Vf. Till kvinnon. Julia. (LEX)

Julius(as)

(julljus-) som beb.namn Sa Vå Kö Pu. Till mansn. Julius. (LEX)

Julkakan

(-kakun) grund Bo. Till dial. julkaka 'bröd till jul' (FO). (LEX)

Jullimpan

grund Ky Pä, kulle Pä. Till dial. jullimpa 'limpa till jul' (FO), syftande på hög form. (LEX)

Jung-

i Jungsund (jɷng-), Norra och Södra, byar Kh. (LEX)

Jungar(s-)

(jɷng-) i Jungar by Je, Jungars gård Sj Bo, samt Jungarback(en), -bäcken Öv och Jungarsbacken Sj. (LEX)

Jungfru-

(jungfru-, jomfru- o.d.) i Jungfrun berg Le Fö, grund Ku Na, notvarp Df samt ett hundratal namn som Jungfruberget ÅB NL Kb, Jungfruhamn(en) Fö Iö Na Br, Jungfruholm(en) Ho Df Fb Po He Mu, Jungfrukärr(et) Sa Ky, Jungfrupotten Po Ky Pä, Jungfruskär Le Bö Ho, Jungfrusund(et) Df Pä, Jungfruäng(en) Na He Bo. Till sb. jungfru, syftande på mytiskt väsen, el. trång passage? (Zilliacus "Fi. skären":108-.) (LEX)

Jungfrudans-

i Jungfrudansen berg Ec Na, sänka Hi, stensättning Hi Bo Nä Re Mu, samt Jungfrudansberget Na, Jungfrudansskogen He, Jungfrudansängarna Es. Till sb. jungfrudans 'labyrintisk stensättning' (FO). (LEX)

Junk-

(junk- o.d.) i Junkholm Le, Junkkilen En. (LEX)

Junkar(s-)

(junkar- o.d.) i Junkars by Ky, hn Jo, samt t.ex. Junkarbacka, -hagen Ha, Junkardal Ko, Junkarholmen Py, Junkarnäset, -ängen Ky och Junkarsgrunden Bö. Till sb. junkare, kanske som personbin. (LEX)

Junnas(-)

(vanl. jɷnn-) i gårdsn. Junnas Kr Pu Tj La samt bl.a. Junnasbacken Sb Tj, Junnasnabben La Nv. Till fi. personn. Junni el.d. (LEX)

Jun(s-)

(ju:n-) som gårdsn. Jun Es, Juns He, med Junsbacka torp He. Till personn. (LEX)

Junt-

(jɷnt-) i Juntan åstrand Po, Åkerjuntan odl. Bo, Mårtensbackjuntan stig Je, samt Juntmossen Es, Juntankullen Te, Junta(r)stenen Be. (LEX)

Juntas

(jɷntas) gård Kh. Till smekn. Junte av Johannes. (LEX)

Jupon-

(ju:pon-) i Juponholm Vå Fö Kö Hi Bo, Juponäng Lu. Till växtordet jupon 'nypon' (FO). (LEX)

Jupp(er)

(jupp(-)) hn Es. Av fi. ursprung? (LEX)

Jus(a-)

(ju:s-) som gårdsn. Jus Es (3 st.), i Jusåkern m.fl., och Jusa Ka, Jusbacka He, Juskärr odl. He Bo Li Kh, Justräsk Ky = lånat Jusjärv. Alla av fi. ursprung? (LEX)

Juss-

(vanl. juss- el.d., i vÅB ÅL jyss-, jiss-) i gårdsn. Juss Iö Es Mm, Jussas Ec Jo Ku Ko Ky He Si ÖB, Jusses Ha Sn, Jussos Iö Ho samt t.ex. Jussböle by Su, Jussholm Ho Na, Jussängen Na Si, Jussasbacken Na Pa, Jussoskärret Bo. Till kortf. Jusse av Johannes, el. fi. Jussi. (LEX)

Justas

(ju:stas) som namn på gård Li Mö samt i Justasgärdan, -äng Li. Till mansn. Jost, Just. (LEX)

Jut-

(ju:t-) i Juthamn(en) Ku Ho, Jutholm(arna) Iå, Jutskär Ha, Jutörarna Bö. Trol. till folkbet. jute 'dansk' (SAOB). (LEX)

Jut(ans-)

i gårdsn. Jut Lf Kn, Juts Sa Db, Jutans Ka Iå, Jutas Vå Si Pl Sv Nb, samt t.ex. Jutasbacken Sv, Jutasängen Mu. Till mansn. Jut(e) resp. ngt av beb.namnen. (LEX)

Juttas

(jɷttas) gård St och t.ex. Juttasmossen Nb Pu. Till smekn. Jutte av Johan. (LEX)

Juvan-

i Juvanskäret (ju:van-) So. Jfr följ. (LEX)

Juva(s-)

(vanl. ju:vas(-)) som beb.namn Juvans Su, Juvas Si Pä Li Vö, el. Juva(s) (jɷva(s)) Es Lt, samt bl.a. Juvasbacken Si Li, Juvassveden Mu, Juva(n)såkern Su Bo. Till mansn. Jovan av Johan, eller därav uppk. fi. Juva. (LEX)

Jydd-

i Jyddö (jydd-) by Fö, med Jyddöbötet, -sundet. Till ett personn.? (LEX)

Jyttes(-)

som gårdsn. Mö samt i Jyttesbacken Mö, Jyttesgärdan Li. Till kortf. Jytte av Johannes. (LEX)

Jåfs(-)

(vanl. jå:fs, jå:ss, ibl. joffs) som gårdsn. Jåfs el. Jofs Na NL Vö Kv Kh, Jåfses Kh Sv, samt i t.ex. Jåfsbacken Ky Es Pä Sv, Jåfsmossen Bo Pä Vö, Jåfsäng(en) Ha Si Bo. Till fsv. kortf. Jåp av Jakob. (LEX)

-jåka

(jɷkɷn) i odl.namn Jåkan Kh Or, Frianjåkan Kh, Sandjåkan Mm, Bertelsjåkan Vö. Oklart ursprung. (LEX)

Jåkops(-)

(joko-) i gårdsn. Jåkopos Ho, Jåkos Iö Ho. Till former av mansn. Jakob. (LEX)

Jåks-

(jå:ks-) i gårdsn. Jåksas Mö samt Jåksholmen Pe Öj, Jåkskärret Ki, Jåksmossen Ma, ?Jåksrännan Kr, ?Jåk(s)skär Ho, Jåkssved Es, Jåksviken Mö. Till former av mansn. Jakob? (LEX)

Jån-

(jå:n-) i Jånbacken Vö och gårdsn. Jånas La, Jånil Vö. Oklara. (LEX)

Jåp-

(jå:p-) i Jåp grund Nä, Jåpen odl. Kv, gårdsn. Jåpas Si Mö Pl Kh Kv, Jåpers Vö Or, samt t.ex. Jåphällan Or, Jåpnäs Si, Jåpasbådan Nä, Jåperasbådan Kn, Jåperslindan Tj. Till fsv. kortf. Jåp av Jakob. (LEX)

-jåpa

i Jåpan (jå:pon) bäck Nb, Jåpen Mu och Åjåparna Or (joɷp-), båda ågrenar, samt Ryssjåpan äng Kv. Till dial. jåp(a) (FO), av fi. juopa 'mynningsarm' (Huldén SNF 40-41:14). (LEX)

Jås-

i Jåsholm Bö, Jåsmossen Df. Kanske = Jåfs-. (LEX)

Jäbbas

hn Db. Till ett personn. (LEX)

Jäckar-

i Jäckarna båthamn Ge, Jäckarsnäs Bö. Jfr dial. jäck(e) 'förtöjningspåle' (FO). (LEX)

Jägar-

(jæ:gar-) i Jägarbacken En, Jägarberget Br Te, Jägarudden Sn. Till sb. jägare, syftande på jakt. (LEX)

Jägplats-

(je:g- el. jæpplass-) i Jägplatsen skog Sa Fi Jo samt Jägplatsbacken, -kärret Jo, Jägplatsmossen, -skogen Sa, Jägplatsvägen Ec. Till sb. jägplats 'ställe där man jagar' (FO). (LEX)

Jäll-

i Jällholm Hi. (LEX)

Jällon-

i Jällonbacken, -gärdan, -kärret Ka. (LEX)

Jälls(-)

i Jälls gård och Jällsby by Ka, med Jällsgärdan och Jällstjärnen. Kanske till ett mansn. Elef? (LEX)

Jälp-

se GÖLPA. (LEX)

Jälster-

(jællst-) i Jälstren f.d. skär Sv, med Jälsterhagen, -halsen, -kroken. Till dial. jälster 'en art av vide' (FO). Jfr Jölster-. (LEX)

Jämbjärk

(jæmm-) vik Ku. (LEX)

Jämman-/ar-

i Jämmanberget (jæman-) Pa Df En Sn Iå, Jämangrundet En, Jämarberget (jæmar-) Ko Na, liksom Jämmoberget (jæmɷ-) Na Pa. Till vb jämma 'sy ihop notstycken el.d.' (FO). (LEX)

Jämn-

(jäm(n)-) i Jämnholm(en) Iö En Nb, Jämnåker Ho, Jämnåsen Öv, möjl. i Jämnässkatan Sb, Jämträsket Kr, Gömskär Na. Åtm. i vissa fall till adj. jämn. (LEX)

Jämnas(t)-

i Jämnas(t)gärdan Lt. Kanske till superl. av föreg. (LEX)

Jämno-

i Jämnomalmen Si. Till växtordet jämna 'lummer' (FO). (LEX)

Jämt-

i Jämtskär (jæmt-), Lilla och Stora, Ku. (LEX)

Jämtland

som namn på äng Iö, åker Mu. Till landskapsnamnet Jämtland i Sverige, ordlekande för jämnhet. (LEX)

Jämtlännings-

i Jämtlänningsberget Sv. Till folkbet. jämtlänning, enl. sägnen syftande på en landstigning 1808. (LEX)

Jäpp-

se Jepp-. (LEX)

Järn-

(jæ:rn-) i ett 40-tal namn, många på grund, t.ex. Järnberget Na Ky Es, Järnböle by Bo, Järngrundet Fö Ko Na En Iå Ky, Järngrynnan/-orna Ec Ge Ku Hi, Järnkällan Po Pä, Järnskär(et) Vf Hi Br, Järnvik by Po, Järnängen En Ka He, Järnön Te. Till sb. järn, syftande på färg, järnhalt, järnhantering el.d., eller (Järnböle) ett personnamn. (LEX)

Järnan(-)

i Järnan odl. och Järnanhagen (jä:rnan-) Si. (LEX)

Järnhatten

grund Ko. Jfr Stålhatten. (LEX)

Järnrings-

i Järnringshällen Bö. Jfr Ring-. (LEX)

Järnstången

skär Vö. (LEX)

Järo-

i Järoholm (jæ(:)ro-) Hi. Jfr Gär-. (LEX)

Järp-

(jærp-) i Järpen grund Te, odl. Si, samt bl.a. Järpbacken Bo Pä, Järpkärret Df Ma, Järpmossen Sm Sb, Järpåsen Nä. Till fågelordet järpe. (LEX)

Järp(as)

i gårdsn. Järp Kh, Järpas Nb. Till personbin. bildade till föreg? (LEX)

Järs-

(jærs-) i Järsö by och öar Le, by Fö, by Ky. Till personn.? (LEX)

Järv-

(jærv-) i Järvholm Br, Järvmossen Nb Kr, Järvviken Re, Järvön Nä. Trol. till djurordet järv. Jfr -järv. (LEX)

-järv

(-jær(v)) i ett par hundra urspr. sjönamn o.d. i NL ÖB, t.ex. Kansjärv by Br, Hackjärv Es, Håpjärv Pä, Unjärv Ma, Salmjärv Kb, samt Järvan (jærvon) ö Ky. Till lånade ortn. inneh. fi. järvi 'sjö'. (LEX)

-järvi

I Österbotten förekommer i svenskt namnbruk omkring 150 namn på finskans -järvi ?insjö?. I Nyland uppgår lånenamnen på -järvi till omkring 80, i Åboland finns endast ett tiotal. Där åsyftar namnen numera oftast ängar och odlingar. Terjärv har blivit sockennamn. Kansjärv (1549 Kans jerff) i Bromarv, Kalljärv (1540 Kalleierffui) i Kyrkslätt och Savijärvi (1382 Saffuijerffui) i Sibbo betecknar byar.

Namnen har oftast lånats direkt som Haapajärvi i Kyrkslätt, Pyhäjärvi i Lappträsk. Apokoperade former utan -i i slutet av namn som Låjärv, Sikjärv finns i Esbo, Sibbo, Kyrkslätt, Mörskom och Pernå. I Österbotten dominerar uttalsformen -järv, men där finns också exempel på- jär, speciellt i Karleby, Kronoby, Terjärv och Oravais, som no:tjär för Notjärv, tärjär för Terjärv eller alternativt sa:rjär(v) för Sarjärv.

Ibland påträffas svenska namn alternativt med finska namn på -järv. De är vanligast i Nyland, där de uppträder ett tiotal gånger. En del av namnen är helöversättningar som Kotojärvi ? Hemsjön och Vähäjärvi ? Lillsjön i Karislojo. Ett par gånger förekommer partiella översättningar som Hopjärv ? Hopom träsket i Liljendal, Timbölenjärvi ? Timböleträsket i Karuna. Vanligare är helt fristående namnpar som Björnsjön ? Tulijärvi i Karislojo, Veckjärvi ? Storträsket i Borgå. (TER:232)

Järv(ans/-as)

(jærv-) i gårdsn. Järv Kh, Järvans Sj, Järvas Lt. Till personbin. av sv. eller fi. ursprung (Granlund FMS 19:107). (LEX)

Jätt-

i Jättböle (ä. jæck-) by Jo. Till ett personn.? (LEX)

Jätt(e)-

o.d. i Jättbacken Öv, Jättberget En Or Mu, Jätteberget Pä, Jättkullen Le, Jättestenen Pe Pu. Till sb. jätte 'bergtroll' el.d. (FO). (LEX)

Jättefoten

fördjupn. i berg Db Bo, jte Jättefotsberget Bo. Syftande på likhet med jättefotspår, liksom Jättefärdorna Ho Si. (LEX)

Jätt(e)graven

stenrösen Nä Ma, liksom Jättegrävarna Pu. Till dial. jätt(e)grav, -gräv 'stenkummel' (FO). (LEX)

Jättegrytan

som namn på ett tjugotal jättegrytor i Na Vf NL, jte Jättegrytsberget Na Br Iå. (LEX)

Jätt(e)kast-

o.d. i ett 50-tal namn på stenkummel, i formen Jätt(e)kastet vNL, Jättu(r)kastet som jetɷ- Na Pa Po, jetu- öNL, el. jitɷ(l)- Ki Df Hi, jte Jättekastberget o.d. Ki NL, Jätturkastmossen Df, Jättukastskogen Pä. Till dial. jätte-, jättukast 'stenkummel' (FO). (LEX)

-jättekast

I Nyland finns ett trettiotal Jättekast-namn, i Åboland ett tjugotal. Vanligen betecknar namnen stensamlingar, berg och stenar. I Kimito, Dragsfjärd och Ingå finns gravkummel på Jättekast(berget). Namnen är bildade till ordet jättekast i betydelsen ?stenröse, stenkummel?. I Sibbo, Strömfors och Pyttis kan ordet också beteckna ?en skild fristående stor sten?. Betydelsen ?gravröse från heden tid? är känd från Åboland och Nyland. (TER:72)

Jättekvarnen

två stenar på varandra, St. (LEX)

Jättna-

i Jättnabacken (ä. jæcknɷ-) Pu. Till dial. jättna- 'jätte' (FO). (LEX)

Jättrösan

stenrösen Or Mu, jte Jättrösberget Vö. Till dial. jättrösa 'stenkummel' (FO). (LEX)

-jätterösan

I Österbotten förekommer Jätterösan som innehåller dialektordet jätterösa. Jätterösan i Maxmo, Jättrösan och Jätterösorna i Oravais är stenrösen, som sägs ha blivit byggda av jättar. En del av namnen betecknar gravhögar, vilket har lett till uppfattningen att ordet betyder ?forntida gravkummel? (Oravais, Vörå, Maxmo, Petalax, Pörtom). (TER:74)

Jättu(l/r)-

i Jätun (jitɷn) grund Na, Lill- och Storjätun berg (-jetun) Bo, samt bl.a. Jättuberget (jetu-) Na Te Bo, Jättursberget (jetɷrs-) Ki, Jättuviken (jitɷ-) Vf, kanske Jettursö (jetɷs-) Db. Till dial. jättul 'jätte' (FO). Jfr Jätt(e)kast-. (LEX)

Jävur-

(jævɷr-) i gårdsn. Jävurs Db samt Jävurholm Iå. Till personn. Iävur? (LEX)

Jölster-

i Jölsterkärret Ka. Till dial. jölster 'en art av vide' (FO). Jfr Jälster-. (LEX)

Jön(i)s(-)

(vanl. jönns-) som gårdsn. Jönis (jynis) Iå, Jönsa Kö, Jönsas Te He Pä St, Jönsis Sv, Jönsos Ku samt i bl.a. Jönsböle by Lo, Jönskläpp Kö, Jönsnäs Si, Jönsäng Su och Jönsaslindan Pu, Jönsosbacken Ku. Till mansn. Jön(i)s av Johannes resp. ngt av beb.namnen. (LEX)

Jönn-

som gårdsn. Jönn Ma, Jönna Kö, Jönnas Pä, samt Jönnkläppen Fö, Jönnåkern Ma. Till en form av mansn. Johannes. (LEX)

Jörgens(-)

som gårdsn. (jörns) Pä samt i Jörensbacken (jyræ(n)s-) Li, Jörnskärr Po och Jörjans fladan, -kläppen Fö. Till mansn. Jör(g)en? Jfr föreg. (LEX)

Jörtas

(jö:rtas) hn Bö. (LEX)