Namnledslexikon:A

Info – A – B – D – E – F – G – H – IJ – K – L – M – N – O – P – R – S – T – U – VYZ – Å – Ä – Ö

-a

som tillfogad slutvokal i olika slag av bebyggelsenamn: enledade bynamn som Berga, Strömma, Hulta, Kulla, Svedja på ÅL och längs hela sydkusten, sammansatta bynamn som Björsboda, Åsgårda, Svartsmara, Västansunda, Hammarudda, Torsholma på ÅL och i någon utsträckning i vNL mNL, ett antal hemmansnamn i vissa sydliga socknar, som Jeppa, Matta i Kö, Andersa, Pella i Hi, Hannusa i Ka, Anta, Lassa i Iå, samt nyare namn på lägenheter lite varstans, också i ÖB, t.ex. Berga, Djupdala, Äsplunda. (LEX)

Aavasaksa-

i Aavasaksa(grynnan) grund Hi, där ångaren A. kört på i slutet av 1800-talet. (LEX)

Abb-

i gårdsnamn Abbas Re Kv Tj Kb, Abbis Kh Re Kv, Abbus Bj Or Pe, Abbenas Pl samt andra namn som Abbasbrunnen Nv, Abbaslindan Kb, Abbesbacken Kh, Abbesskatan Bj. Till kortform Abbe av Abraham. (LEX)

Abborr-

i Abborren odl. Vö, samt allm. i skärgårds- och insjönamn som Abborrberget, Abborrgrundet (ett 30-tal), Abborrkobben, Abborrören, Abborrstenen, Abborrudden, Abborrviken el. -vekan, Abborrgloet, Abborrgropen, el. -gräven och Abborrträsket, sammanlagt över 200 namn. Till fiskordet abborre, i allm. syftande på metande el.a. fiske. Sjönamnet Abborrsådet Po innehåller dial. abborrsåd för 'maträtt kokad på färsk a.' (FO). Oäkta är det kända Abborrfors i Py (av fi. Ankapurha) och en del namn på Abborrs- (vanl. till släktnamn). (LEX)

Abel(a)s-

(a:bæl-) i beb.namn Abelas Fö Nä Kv samt Abelsgrundet grund Na, Abelasåkern odl. Pa. Till mansnamnet Abel. (LEX)

Abra(ha)ms(-)

(a:br-) i beb.namn Abrahams, Abrams, Abras, Abrames o.d. på olika håll samt t.ex. Abramsby by Ky, Abramsback backe Bj, Abramsgärdan odl. Ec Jo, Abramslandet odl. Vö, Abra(ham)s ören grund Fö Vå Ho. Till former av mansn. Abraham. (LEX)

Ackan

(ackon) Prottackan klyfta Ko, Ackan torp Ki. Till dial. acka 'glugg, nisch' o.d. (FO), av fi. akkuna 'fönster'. (LEX)

Ackus-

i Ackusåkern odl. Es. Till smekn. Acku av Axel. (LEX)

Adam(s)-

(a:dam-) i Adam och Eva två stenar Kr, två grund Sn, samt gårdsnamn som Adam(a)s Ec Fi Ho St Kh och ett tiotal naturnamn som Adamsbrinken backe Pa, Adamsfall(et) odl. Mu, Adamas träsk sjö Nä. Till mansn. Adam. (LEX)

Addes

gård i Bj. Till kortf. Add(e) av Adolf el.d. (LEX)

Adel-

(a:dæl-) i Adelminnet vik Hi, 1789 Adelminne. (LEX)

Adelinas(-)

(adelí:nas) i Adelinas el. Adelinas back f.d. gård Re. Till kvinnon. Adelina. (LEX)

Ader-, Adra

se A(n)dra. (LEX)

Adolfs-, Adolts(-)

i gårdsnamn Adolt(a)s Ha Vå St Kr Tj La, Adolas Kh samt i t.ex. Adolfsberg beb. Sj, Adolfas hagen odl. Be, Adoltas grundet grund Ho. Till mansn. Adolt, y. Adolf. (LEX)

Adrian(s)-

(a:dr-) i beb.namn Adrian Kö Kh Kb, Adrianas Nä samt Adriansgrundet grund Fö. Till mansn. Adrian. (LEX)

Aff-

i Affas Tobakslandet odl. Nv, Affeas grund grund Nä, Affuslandet odl. Db. Till kortf. Affe el.d. av Alfred. (LEX)

Afton-

i Aftongärdan odl. Ge, Julaftonen vik Hi. (LEX)

Aftonmåls-

i Aftonmålsudden udde på Ko Utö. Jfr följ. (LEX)

Aftonvards-

i Aftonvårdsgrundet grund Ko, Aftonvårdskleven däld Ho. Till dial. aftonvård 'aftonvard' (FO). (LEX)

Agd(as)-

i Agdängen åker Pu, Agdastuvan odl. Pä. (LEX)

Agg-

i Aggbacken backe Kr, uppges inneh. dial. agg 'avig' (FO). (LEX)

Agnis(-)

i Agnis lgh. Lf, Agnisholmen och Agnis sund f.d. orter Öj. (LEX)

Agnels-

i Agnelosgrundet grund Na. Till mansn. Agnel. (LEX)

AHO

i t.ex. Ahorna, Bakahon, Framahon odl. Li, Ahorna odl. Py, Ahobacken backe Py, Ahogärdan odl. Kb. Försvenskade former av lånade fi. namn innehållande aho 'sved'. (LEX)

-aho

Aho ingår i 13 ägonamn i Liljendal, Strömfors och Pyttis (öNL), t.ex. Långahon (la:ngahån), åker i Mickelspiltom, Liljendal, samt Haversvedsahon (ha:värsvidsahån), åker i Näsby, Strömfors. Det anmärkningsvärda i namnformerna är att de böjts på svenska: -ahon best.sg., och -ahorna (ahåna) best. pl.

I motsats till t.ex. tare och kask(i), finns det inte belägg för aho som appellativ i svenskt språkbruk (FO). Det är därför sannolikt fråga om citatlån eller inlånade finska ortnamn, Aho, som böjts på svenska och tillfogats bestämningsleder. T.ex. består åkern Ahorna i Mickelspiltom, Liljendal, av flera delar med namnen Bakahon, Framahon, Långahon och Rovlandsahon.

Aho 'ödelämnat svedjeland' är ett allmänt finskt ord. I grannskapet till östra Nyland, d.v.s. i Kymmene och Tavastland, definieras aho som 'åker som lämnats obrukad för att gå i skog' ("metsittymään, viljelemättä jätetty pelto", SMS aho 3). (ÅÄH:230)

Ais-

i Aisböle by Fb, 1695 Aijansböhle. (LEX)

-ais

i fi. lånenamn som Anavais by Gus, Ruotsalais by Rim. Av fi. böjn.former på -aisten, -aisissa av namn på -ainen. (LEX)

Akt-

i Aktmossen odl. Ky. (LEX)

Aktor-

i Aktorpäran vik och mosse Ko. (LEX)

Al(a/i)-

i Alen strand Sn, äng Kh, Stora alarna alar Ko, Söderalarna strand Vå, samt som förled i ett tusental namn, oftast på grund, som Algrundet och Alören (ett 100-tal av var), Alkläppen (ÅL), Albådan (ÖB), samt t.ex. Alkärret (över 100), Alhagen, Alholm(en), Alskär, Aludden och Alviken, största delen skärgårdsnamn. I NL tillkommer tiotals fall av Albacka, Alberga, Alkulla som beb.namn. Till trädordet al syftande på enstaka alar eller albestånd. Former på kort Ala- förekommer i öÅB (Na?) och vNL (?Iå) samt sydligaste ÖB, t.ex. Alabäcken, Alagrundet (30), Alakärret, Alaören. Kort Ali- finns i det övriga ÖB, t.ex. Alibådan, Alikärret, Aliskatan. (LEX)

Alarikas(-)

i Alarikas gård Re, Alarikas fallet odl. Te. Till mansn. Alarik. (LEX)

Alas-

i Alasåker (a:las-) odl. Bo. (LEX)

Alba-

i Alba- eller Albeharun (a:lbe-) grund Hi, 1771 Ahlbaharon. (LEX)

Albast-

i Albastkyan odl. Si.(LEX)

Alberts-

i beb.namn Albert(a)s Ha Fi Sa Kö Sb Sv Pu, Albertos Ho samt Albertos gärdan odl. Fö, Albertsåkern odl. Bo. Till mansn. Albert. (LEX)

Albertinas

som beb.namn Su He, samt i Albertinas sten sten Ko. Till kvinnon. Albertina. (LEX)

Albins

som beb.namn Albins Sa Vå, Albinas Re Pu, Albinus He. Till mansn. Albin. (LEX)

Alblikt(s)-

i Alblikten = Alblikt(s)- eller Albläktsmossen mosse Br, och Albläktören grund Bo. Till dial. alblikt el.dyl. 'strandskata' (FO). (LEX)

Albrekts-

i Albrektsböle by Ki. Till mansn. Albrekt? (LEX)

Albusk-

i Albusken grund En, Albuskarna ort Nb, Alibusken strand Mu, Albuskgrund grund Ky, Albuskören grund Br. Till dial. albuske. (LEX)

Aldasket

(aladassji) skog Ki. Till dial. aldask 'sumpig alskog' (FO). (LEX)

Aldurs

i Aldurs gårdar Ha Su, Majus-Alduras gård Re. Till mansn. Aldur. (LEX)

Alen-

i Alenskär (alin-) skär Ko. (LEX)

-alen

Vanligt är att primära trädnamn har överförts till att beteckna platser bredvid själva växtplatsen för ifrågavarande träd. De osammansatta Alen, Alarna är viknamn. Till ett varpställe hänvisar Alen i Borgå. (TER: 37)

Ales-

i Alesudden (a:les-) udde St. (LEX)

Alex-

i gårdsnamn Alikas Pu, Alix Nä, Alixas Tj, Alixes Kb samt Alixesbacken backe Kb. Till kortform Alex av Alexander. (LEX)

Alexanders(-)

i gårdsnamn Alexanders Ha Sa So Kb, Alexanderas Nä, Alexandersas Tj samt Alexandersasstycket odl. Si. Till mansn. Alexander. (LEX)

Alexejs

i beb.namn Alexej Su (Bomarsund), Alexejs Fi. Till mansn. Alexej. (LEX)

Alfons

i beb.namn Alfons(as) Su Öj. Till mansn. Alfons. (LEX)

Alfreds-

i beb.namn Alfreds Ha Sa Fi Kö, Alfredas Pu Kr Tj La Kl, Alfredos Iö Ku, Alfridos Ho samt Alfreds gärdan odl. Fi Pä. Till mansn. Alfred. (LEX)

Algers-

i Algers gård Ku (a:ljæs), gård Nä (aljes), samt Algersö (a:ljærse) ö Fö, Algesklobb grund Ku. Till ett mansn. ? (LEX)

Algots(-)

i gårdsn. Algot(a)s Sn He Sb samt Algots grundet grund Hangö, kanske Algusören f.d. grund Mu. Till mansn. Algot. (LEX)

Algräs-

i Algräshagen Sa, Algräsudden Ha, Algräsängen Bo samt kort Aligräskärret Kh Pö. Till växtordet algräs 'älgört' (FO). (LEX)

ALHO

i Alhof (a:lo:) by En, och andra lånenamn som Härnalo Ky, Pimjalo Kb och Rokal, Veckal m.fl. ÅB. Till fi. alho 'sänka, däld'. (LEX)

Ali-

se Al(a)- (LEX)

Alis

som gårdsnamn (a:lis) i Kv. Till fsv. mansn. Ale? (LEX)

Alis(-)

(alis) i Alis hn Ky, Aliskärret odl. Kb. (LEX)

Alku

grynna Bj, där en båt Alku grundstött. (LEX)

Alkummel-

i Alkummelkärr kärr Ko. Till dial. alkummel 'fröknopp på al' (FO). (LEX)

All-

i grundnamn som Allbådan Na Be, Allgrundet En Sn Iå, Allknobban So, Allkobben Na samt Kaptens allvettagrundet En. Till fågelordet alla 'alfågel' (FO). (LEX)

Alla(r)s-

i Allas Ängesviken notvarp Bo, Allarsborg skär Hi, Allarsklobb grund Hi. Till pron. alla, syftande på samfällt nyttjande. (LEX)

ALLÉ

i enstaka vägnamn som Allén, Björkallén, Farmors allén, Ekallén, vanligen vid herrgård. (LEX)

Allman(s)-

i t.ex. Allmanbacken vägbacke Iå, Allmanbro bro Pä, Allmanshagen odl. Vf, Allmansskogen skog Nä, Allmansåkern åker Mu. Till all(e)mans för samfälld mark. (LEX)

Allmo-

i Allmovägen väg Ho, Allmunvägen väg Kr. Till dial. allmoväg 'allmän landsväg' (FO). (LEX)

Allmän-

i Allmännan berg Df, Allmänbacken backar Ku Nb, Allmänholm del av holme Kö, Allmäntåget väg Bo. Till allmän för 'samfälld'. (LEX)

Alm-

i Almudden odl. Bo (med stor gammal alm), Almängen odl. Nä. Till trädordet alm? Jfr Älm-. (LEX)

Almanack-

i Almanackberget berg Ky, Alnackskyan odl. Ky. (LEX)

Almar-

i Almarbacka backe Iå, Almarviks odl. Si. (LEX)

Almas

(all-) som beb.namn Almas Su Ko He La samt i Almas grynnan Iö, Almasudden Ko En. Till kvinnon. Alma. (LEX)

Almos-

i Almoskläppen So, Allmoskärr Iå, Allmosören Re. (LEX)

Almuns-

i Almunskäret skär Kö, Almunskärr odl. Iå, 1768 Allmuskärret. (LEX)

Almäss-

i Alimässgjutan odl. Kn, Alimässhagen odl. Mu. Till dial. almäss 'Calla palustris' (FO). (LEX)

Als-

(a:ls-) i Alsbacka backe Iå, Alsböle by Sagu, Alsgrunden grund Hi, Alskobbarna grund Kö. Bynamnet Alsböle anses innehålla mansn. Alver (Thors 1959:9-). (LEX)

Altar-

i Altaret berg Ge och bergsformation på Pä Altarskär, Bässkärs altaret berghäll So, Ryssaltaret backe Nä, samt Altarberget berg Pä, Altarskär skär Le och Pä, Altarstenen Ku och -stenarna Ko. Till sb. altare syftande på altarliknande berg eller sten. (LEX)

Alu

(a:lu) skär vid Ko Utö. (LEX)

Alvars(-)

som gårdsnamn Alvar Iå, Alvars Fi Su Pu Bj, Alvaras Re samt i Alvarsberget berg Iå, Alvarsholmen udde Ha. Till mansn. Alvar. (LEX)

Alvis-

i Alviskläppen (a:lvis-) grund Na, 1813 Albergskläppar. (LEX)

Am-

(amm-) i Ambäckbacken, -lägden orter Ma. (LEX)

Amalias

i Amalios el. Malios gård Ha. Till kvinnon. Amalia. (LEX)

Ambors-

i Amborsö (annbo(r)sö) ö Kö. Till mansn. Arnbjörn (Thors 1959:11-). (LEX)

Amerika

i Amerika grund Sa Pa, odl. Na Ka Lt Kr, kärr Pö, samt Amerikabranten berg Es, -udden udde Na. Till ortn. Amerika, av olika anledningar. (LEX)

Amerika

Också Amerika står som ägonamn, men inte lika ofta som Sibirien. Det har inte negativ klang, utom att det betecknar avlägsna platser, företrädesvis i väst (jfr Kartano 1977:77, med hänv. till Viljo Nissilä)

Amerika (mereka eller amereka), betecknar en odling på Brännskär, Nagu. För övrigt är Amerika namn på grund i Åboland, liksom på Åland. I Nyland finns fem ägonamn, t.ex. Amerika (amerika), odling i Norrby, Lappträsk. I Österbotten finns två fall, t.ex. Amerika (amirika), äng i Söderby, Kronoby. (ÅÄH)

Amiral-

i Amiralen grund Es, sten La, Amiralstorpet (ammbra:ls-) torp Br. Till sb. amiral. (LEX)

Amm

- i Amängen (amm-) odl. Ky. Till vb. amma, enl. uppg. (LEX)

Amens-

i Amensberget berg En. Till amen? (LEX)

Amonas-

i Amonas back (a:monas-) gårdsgrupp Pö. Till personn.? (LEX)

Amorins-

i Amorinsviken vik vid Båklandet, Hangö. Enl. uppg. "efter fyrvaktare" ? el. något fartyg? (LEX)

Amos-

i Amoshällan (a:mus-) strandhäll Mu. (LEX)

Amp-

i Ampbådan grund Na. (LEX)

Amper-

i Amperkärret odl. Li, Amperträsk mosse Or. (LEX)

-an

(vanl. utt. -on) i ett par hundra bildningar som Lågan grund Ge, Krokan halvö Ko, Skärpan odl. Ki, Skämman odl. Hi, Garpan vik Hi, Sparvan beb. Pä, Plottran odl. Kb, Jonkan grund Sv (=Jonkas grynnan), Sparvan grund Sv, Sjukan odl. Nä. Vanligen substantiveringar till egennamn, egenskapsord el.d., ibland kanske primärt kvinnobeteckningar. (LEX)

Ananias-

i Ananiasas gård Sb. Till mansn. Ananias. (LEX)

An(d)- 1

(a:n(d)-, y. annd-) i An(d)berg berg Sa, Anberg(en) berg Fö, Anholmen holme Ge, An(d)holm holme Fö, Andholmarna holmar Sa, Andholmen holme Vå, möjligen Annberget berg Iö, Annhäru skär Kö. Sannolikt till ä. arn- för 'örn', jfr Ann-, Ar(n)-, Å(r)n-. (LEX)

An(d)- 2

(a:nd-, y. annd-) i Andby by Sj, Andbådan udde Re, Anbäcken bäck Fö, Andholm(en) holmar Ki Pä, Andkil vik Ko, Andkärr(et) kärr Iö Ka Db, Andpotten kärr Ky Es Re, Andträsket sjöar Sn Vö, Andvik(en) äng Es, vik Re, Andö ö Iå, Andören grund Sn. Knappast till arn- 'örn', i vissa fall troligen till fågelordet and. (LEX)

Anders-

(vanl. anndærs-, förlängt a:nd- i No Hi Re) i gårdsnamn Anders Ho, Andersa Hi, Andersas ÅL Bo ÖB, Andersos Bö, Andersus Mu samt bl.a. Andersberg(et), ett tiotal, Andersby by Li, Andersböle byar Jo Bo, Andershamn vik Ko, Andersholm holmar Bö Bo, Andersäng odl. Fi Ho, Andersö by Ge. Till mansn. Anders. (LEX)

Andal(s)-

(ann-) i Andals berg berg Kö, Andalskären skär V och Ö om Hangö. (LEX)

Anderstångs-

i Anderstångsmossen äng Kh, mosse Or. Till dial. anderstång 'skoning på slädmed' (FO). (LEX)

Andpusten

(ampu:sten) backe och odl. Bo. (LEX)

A(n)dra-

(ana(n)-, andær-, a:dær, a:r-, a:ron-) i bl.a. Andrabacken odl. Mu Pu Nv Kb, backar Br Bo Si, Andra byn bydel La, Andraholmen holmar Db Kr, Anderlandet skär En Si, Arlanden skär Hi, Andra sidan odl. Li Ma Sv Re Pu La Öj, Andra sjön strand Nb, Andra ören grund Sa, samt Andra sidan bäcken, Andra sidan ån odl. ÖB. Till räkn. el. pron. andra. (LEX)

Andrahalv-

i Anderhalvlindan, -åkern odl. Kb, Annahalvbäcken odl. Nv. Kanske till dial. annanholgen el.d. 'endera; ömse' (FO). (LEX)

A(n)drastu-

(an(n)a-, andær-, a:(r)-stu(gu), asstu) i beb.namn Adstu Or, Anderstu Sa, Anderstunas Sa Le Fö, Arstu Ku Bö Ho Na Hi Lt St ÖB samt bl.a. Anderstukärret kärr Lu, Arstugrunden grund Sv, Aderstumossen mosse Si Anderstustranden strand En. Till dial. aderstu(ga) o.d. för 'närmaste granngård' (FO). (LEX)

Andrée-

i Andréeskär skär Ko, urspr. Äskören. Här nödlandade en gång ballongflygaren S.A. Andrée, som senare förolyckades på väg till Nordpolen. (LEX)

Andur-

i Andurstenen (ann-) sten Kb. Till dial. ander 'snöskida' (FO). (LEX)

Andus-

i Andusängen (ann-) odl. Es. (LEX)

Anfalls-

i Anfallsvägen väg Es, från 1918? (LEX)

Ang-

i Angboda odl. Vå, Angkärret odl. Sm. (LEX)

-ange

(-annga) i Snårsangen backe Pu, Storbackangarna backar Pu. Till dial. ånge, tånge 'utskott på rot, kniv' (FO). (LEX)

Angela

i Angila grynna Re, där en båt A. skall ha grundstött. (LEX)

Ank-

i Ankbådan grund Kö, Ankholmen holme Es. (LEX)

Ankar-

i Ankarberget berg En, grund Be, Ankarbådan grund Ko Sm, Ankargrund(et) grund Iö Br Hangö Re, Ankarholmen holme Si, Ankarklobben grund Hi Fb, Ankarskär udde Ku, Ankarudden uddar Lu Ky, Ankarviken vikar Ge Bo, Ankaråsen grund Nä, Ankarören grund Br. Till sb. ankare syftande på ankring. (LEX)

Anklar-

i Anklarängar(na) ängar Br Täktom, vid Anklarens berget, Anklarens bukten, Anklarens grundet. (LEX)

Anklon-

i Anklonskär skär Kö. (LEX)

Ankrans-

i Ankransviken vik Si (ankringsplats). (LEX)

Anländan/-orna

hamnvikar Iö Ho. Till vb anlända, angivande var man brukat ta i land. (LEX)

Ann-

i Annberget berg Iö, Annhäru skär Kö, Annkil(en) stränder Ho Ky, Ann-näset odl. La, Annskäret skär Sv, Annslätt torp Pa, Annsvedja odl. Df, Annviken vik Iö, Annängen odl. Mö. Jfr An(d)-. Möjligen till dial. ann 'slåtter' el.d. (FO). (LEX)

Anna(s)-

i beb.namn Annas, Långback-Annas, Skata-Annas, Anna Kajsas o.s.v. samt t.ex. Annas bukten vik Df, Annas gropen fjärd Sn, Annasviken vik Ky. Till kvinnon. Anna. (LEX)

Anne-

i en del lgh.namn som Anneberg (ett tiotal), Annebo, Annelund, Annero. Också till Anna. (LEX)

-ans

i en del by- och gårdsnamn, särskilt från vNL (Iå) till mNL (He), t.ex. Storans Ec, Backans Fi, Gästans Sn, Illans, Jutans, Gåsans i Iå, Botans i Db, Myrans, Pölans, Vejans i Sj, Frisans, Mankans i Es, Mejlans He, Myrans Si, Ottrans Pä samt Gullans Öv Nä. Till best. gen. av person(bi)namn, Granlund FMS 19:25-. (LEX)

Ans-

i Ansvik (anns-) odl. Es. (LEX)

Anselms(-)

i gårdsnamn Anselms Vå Ka Tj, Anselmas Sb Lf Re, Anselmos Ho samt Anselms knallen grund Ho, Anselms skottet notvarp Fö. Till mansn. Anselm. (LEX)

Ansols-

(annsjus-) i Ansolsback(en) backe Pö, Ansolsbäck omr. Pö, Ansolsåsen odl. Nä. Till dial. ansols 'motsols' (FO). (LEX)

Ant-

i bl.a. Antbacka berg Fö, Antberget berg Bo, Antby by Sn Pä, Antböle byar Sa Na, odl. Sn, Antholm(en) holmar Iö La, Antkärr by Po, kärr Na, Antskog by Po, Antåkern odl. Na Ky He Si Bo, Antören grund Kö. Till mansn. Ant(e), kortf. av Andreas. (LEX)

Anta(s)-

i gårdsnamn Anta Ka Iå Sj, ett trettiotal Antas och t.ex. Back-Ant Re, Ollant Nä, Köks-Antas Re, Ant-Jussas Re samt bl.a. Antabacken backe Ka, Anta-fars sveden skog Db, Antasbacken bydelar Lt St, Antasbäcken bäck Kb, Antas fladan fjärd Na, Antas näsan grund Na, Antasängen odl. Py Mu. Till mansn. Ant(e), kortf. av Andreas, el. ngt av föreg. gårdsnamn. (LEX)

Antes(-)

i gårdsnamn Antes Ha Bo Li Mö samt Antesbacken backar Iå Bo Mö, Antesklacken grund Sn, Antesbådan grund Sv, Antes udden uddar Pä Py. Till mansn. Ante el. Antti, eller ett gårdsnamn. (LEX)

Antons(-)

i beb.namn Antons Sa Fö Iö Ho Si Kb samt Antosbacken backe St, Antons kyan odl. He. Till mansn. Anton. (LEX)

Antus(-)

i gårdsnamn Antus(as) Mm Or Vö Pu samt bl.a. Antusback backe Kh, Antuskroken vik Bj, Antus träsket sjö Mm. Till mansn. Ant(e) eller ett gårdsnamn. (LEX)

APA(JA)

(apa) i Ristapa notvarp Pa, och Apa torp, Rilot apa udde, Apagrund(et), -päran, -viken i Na. Till fi. apaja 'notvarp' el. 'lekplats för fisk', Pitkänen SKS 418:236-. (LEX)

Apal/el/ul-

(vanl. kortst., i ÅL Hi a:pal-, appæl-, appo(l)-) i ca 150 namn, de flesta inom ÅL ÅB, en del i NL, enstaka i ÖB, t.ex. Apulden vikar Na Hi, Apelback(en) backar Fi Ma, Appulbranten berg Hi, Ap(p)elholm(en) ett tiotal holmar, Apa(l)näs o.d. Ha Jo Iö Ho Sb Bo, Appolskär skär Ku, Apalvik(en) 15 vikar. Till dial. apel (apal,apul) för 'vildapel' (FO), säkert vanligen syftande på enstaka träd. (LEX)

Apraxins-

i Apraxinsklippan grund En, där ett ryskt fartyg stött på. (LEX)

Ar-

se A(n)dra-, Ar(n)- (LEX)

-are

eventuellt namnbildningssuffix i en del namn som Grejaren udde Le, Fröjdaren grund Ho, Lyddaren skär Ko, Diskaren holme Ki, Skrämmaren skär Hi. Sextioniaren odl. Sn, Skäraren vik Pä, Smättaren grund Re, Sumparen holme Hfrs (1569 Sompeholmen). (LEX)

-ares

i gårdsnamn som Fiskares, Kärrares, Smedares i Re. Jfr -ars. (LEX)

Arg-

i Argkil (arj-) vik Fö. (LEX)

Ark(a)-

i Arken stenstrand Ku, Kalnäs arken, Sandskärs arken grund Ho, Arkorna odl. Hi, Västra, Östra arkan vikar Hi, Arken odl. Sn Bo, Arken torp Te (där en Noak bodde), samt Arkholm holme Fö, jfr Arkisholmen holme Pa, Arkkärr kärr Pa. De flesta oförklarade. (LEX)

Arkangel-

i Arkangelstenen sten He, där en kringresande ry. handelsman (arkangel, -glare, FO) skall ha blivit ihjälslagen. (LEX)

Arkel-

i Arkelbergen berg, Arkelmossa kärr Ec. (LEX)

Arm-

i Armen odl. Li, Verkarmen vik Iö, och Armholmen holme Br, Armlandet skär En, Armgrund grund Nä (långsmalt). Troligen genomgående till sb. arm, syftande på ngt långsträckt, utsträckt. (LEX)

Ar(n)-

(a:r(n)-) i Arnholm(arna) holmar Iö, möjl. Arskatan udde Jo. Till ä. arn- för 'örn', jfr An(d)- och Å(r)n-. Annat ursprung har antagligen Ardal dal Fö, och Arkärr odl. Te. (LEX)

Arnes

som beb.namn i Ha Bo Sv Kh Re Or. Till mansn. Arne. (LEX)

Arons(-)

i beb.namn Arons Pä Lt, Aronas Nä, samt Aronsberg berg En, Aronsgrynnan grund Bj, Aronsåkern odl. Pä St Kh. Till mansn. Aron. (LEX)

-ars

i ett hundratal beb.namn, de flesta i sÅB vNL, t.ex. Slobbars hn Ho, Sandars gård Ko, Grindars, Gropars, Klevars, Träskars i Na, Allandars, Gistars, Gloars, Oppbyggars i Hi, Broars Br, Träskars Sn, Bäckars Iå, Teglars Sj, Öars Re. Till gen. av husbonde- el. inbyggarbeteckningar. Jfr -as samt Granlund 1961 s.9-). (LEX)

Ars-

i Arsdunsen berg Ki, Arsgärdan odl. Na Nä, Ryssarshålet fors Py, Oxarshålet vik Na, Arsmellorna klevar Fö, Arsklinten grund Ko, Arsklinkarna berg Pä, Arsrangeln torp Ky, Arstarmsändan odl. Sn. Till dial. ars 'bak' eller arshål, arsklink, arstarm (FO), av växlande anledningar. (LEX)

Art-

(a:rt-) i Arthagen, -åkern odl. Or, Arton odl. Df, Artbäcken kärr Hi. (LEX)

Arturs(-)

som gårdsnamn Arturs Ha Sa Pu Tj Kb, Arturas Re. Till mansn. Artur. (LEX)

-arv

i Bromarv sn NL, jämte Håkansarv by och Pålarv lgh., Gåsarv by Sj, Finnarv by Fb, och t.ex. Arvet odl. Df, Olles arvet grund Bj. Dessutom finns Arvskär skär Iå (ä. Ängskär, som gått i arv, FMS 3:401). En gammal typ av namn som har syftat på att t.ex. byn Gretarby, 1551 Greetarwaby, har varit ett "arv efter G.". (Jfr Granlund SNF 44:274-.) (LEX)

Arvids(-)

i gårdsnamn Arvas Pa, Arves Ho Ko Bo La, Arvid(a)s Sa Iö Sj Es Pä Mö Py Nä Re Sv Tj La, Arvesas Te samt t.ex. Arvesgärdan odl. Na, Arvidskyan odl. Si, Arvesudden udde Bo. Till mansn. Arvid. (LEX)

-as

i ett par tusen beb.namn, de flesta i NL ÖB, t.ex. Markusas Ec, Norrstunas Ge, Hannesas Fi, Jakopas Sa, Näsas Kö, Nabbas Ku, Smedas Bö, Braskas Iö, Klevas Ho, Ödas Ko, Brinkas Pa, Ollas Sn, Grotas Iå, Kusas Si, Fogdas Bo, Jordas Pä, Buddas St, Klasas Lf, Abramas Ma, Nestoras Sv, Jutas Nb, Danelas Pu, Räbbas Kb. Till gen. av personbet. av olika slag, vanl. husbonde- el. inbyggarbeteckningar; ev. nedslitna former av ä. -ars, som finns bevarat i sÅB vNL. Jfr -ars. (LEX)

As-

(a:s-) i Asbacken backe Df, Asbranten berg Sn Iå, Asgrund(et) ett tiotal, Asholmen holmar Df Br Ka Iå, Askläppen grund Kö, Askyan klev Iå, Asören grund En Sn Db Bo. Till sb. as 'kadaver', i bl.a. asbacke, asgrop (FO), för platser dit man fört självdöda djur. (LEX)

-ask

i Asken kobbe Db, Busö asken skär Hi, och Smörasken vanl. som berg- och grundnamn. Till ordet ask syftande på lådlik form. (LEX)

Ask-

i Askarna vik Bö, Asken notvarp Df, Petes asken vik Bö, Getasken odl. Pä Lt, samt Askbacka backar Bö Iö, Askdava(n) odl. Sn Br, Askgärdan odl. Iö Iå, Askholm udde Ko, Askkläpp grund Fö, Askskär skär Fö Na Br, Askudden uddar Jo Ha Na En, Askö ö Le Vå, Askören grund Ku Bö Iö Ko Na En. Till trädordet ask 'fraxinus', vanl. syftande på enstaka träd el. bestånd. (LEX)

Askar-

i Askarböle odl. vid Askarträsk sjö Sa, Askarängen äng Fö, Askarslätan äng He, möjl. Aska(r)skärret odl. Lt. De förstn. har tolkats som Ås-karla- (Ahlbäck 1950:144). (LEX)

Asmus

(ass-) i gårdsn. Asmu(nd)s Pä. till mansn. Asmund. (LEX)

Asp-

i Hägnasparna aspar Lu, samt bl.a. Aspbacken, ett tiotal, Aspdal(en), Aspgrund(et), Aspgärd(an), Aspholm(en), ett 20-tal Aspkärr(et), Aspnäs(et), Aspudden, Aspängen, Aspören, sammanlagt ett hundratal namn. Till trädordet asp, jfr Äsp-. (LEX)

Aspan-

i Aspanklint berg Db. (LEX)

Aspars-

i Asparsbacken skogsbacke Ge, enl. uppg. med mycket asp. (LEX)

Aster-

i Asterholma (asstær-, ä. asstroma) by Bö. Ansetts innehålla mansn. Hasten. (LEX)

Astors

i Astoros (ass-) lgh. Ho. Till mansn. Astor (från Amerika?). (LEX)

Attes

o.d. som beb.namn Attas St, Attis Tj samt i Atteskällan källa Bo. Till kortform Atte av Artur. (LEX)

Augmentet

(agumænte) som namn på odl. Br En Ka. Till kameral term augment för tillskottsjord (FO). Jfr -ment(et). (LEX)

Augusts-

som beb.namn Augustas ÅL Sj ÖB, Agustis St, Ström-Agustos Ho samt i Agustes kullen kulle Df, Agustaskyan odl. Si. Till mansn. August. (LEX)

Augusta(s)

i Augusta torp Kö, Augustabeget berg Es. Till kvinnon. Augusta. (LEX)

Auroras

i Auroras lgh. Sj, (rɷ:ras) gård Nä. Till kvinnon. Aurora. (LEX)

Australien

holme Pa och odl. Vf. Till ortn. Australien. (LEX)

-av

(-å:v) i bl.a. Västanav omr. Kö, Innanav och Utanav omr. Or. (LEX)

Avdika-

(å:vdi:ka-) i Avdikastycken tegar Kn. Till dial. avdikad 'avskild med diken' (FO). (LEX)

Avgärda-

(å:vjæ:l-) i Avgärda(n) äng Sa, jfr Åggelby (Granlund SNF 44 s.174-). (LEX)

Avilång-

(a:vi-) i Avilångkullen kulle Te. Till dial. aviglång 'avlång' (FO). (LEX)

AVTAG

(å:ta:gi) i Avtaget och Gummarbacka avtaget vägar Db. Till sb. avtag. (LEX)

Avund(s)-

(å:vund-) i Avunden grund Ho, Avundshagen odl. He, Avundshägnan odl. Sa. Till sb. avund, gällande tvister. (LEX)

Axels(-)

i beb.namn Axels Sa Fi Kö Iå Bo Lt La Öj Kb, Axelas Ha Sv Pu La, Axelos Iö Ho, samt t.ex. Axelasbacken backar Öv Pu, Axels gärdan odl. Vå, Axels udden udde En. Till mansn. Axel. (LEX)